Då var seriepremiären avklarad efter två månaders slit och finjusteringar. Tyvärr blev det förslut med 0-3 mot ett starkt Hisingsbacka FC. Resultatet är inte viktigt här, vi är inte riktigt där ännu för att vinna matcherna övertygande. Men vi är på god väg måste jag säga.
Gårdagens match började lite nervöst från vår sida, helt förståeligt med tanke på att det var seriepremiär. Jag var också nervös men också oerhörd taggad.
Killarna inledde matchen helt okej med tanke på nervositeten. Ibland var vi alldeles för långsamma och vi låg efter med våra snabba beslut. Detta gjorde att Hisingsbacka kunde sätta hög press och vi blev nervösa samt tappade boll.
I halvlek stod det 0-3 till Hisingsbacka FC och jag var förbannad och frustrerad. Detta för att killarna hängde med huvudet redan efter deras 0-1 mål. I halvlek fick dom sig en utskällning. Jag var förbannad!
Jag sade till dom att ni ser ju att ni vi spelar vårt spel så gör vi det svårt för dom. När vi jobbar ordentligt med vårt försvarsspel så kommer dom ingenstans. Försökte få dom att vakna till för killarna i Hönö IS kan rulla riktigt fint när dom vill och tror på det dom gör.
I andra halvlek hände något, kanske fick dom en tankeställare efter snacket i halvlek. Vi spelade ut Hisingsbacka FC i andra halvlek och kom till flera bra lägen. Vi missade några enkla frilägen. Hade vi gjort mål på dessa frilägen så hade vi nog kvitterat till 3-3 och kanske till och med ha vunnit matchen. Så många lägen skapade vi.
Jag var helt varm i mitt fotbollshjärta efter andra halvlek igår. Så bra har dom aldrig presterat eller spelat innan. Nu gäller det att spela så här en hel match och sätta våra lägen. Gör vi det så blir vi farliga.
Jag kom hem med världens leende och kunde somna skönt. Andra halvleken gav mig så många svar och så mycket glädje. Så tack Hönö IS P-01 för att ni tar in alla instruktioner, för att ni är där varje träning och för att jag har ert förtroende.
Ni är bäst!
//Rudy Alvarado
