På en av de matchfria dagarna under Utvecklingslägret passade vi på att göra lite intervjuer med de spelare som var på plats. Karl Landsten, en av BK Häckens stora talanger, hade vaknat klockan 07:15 men är ändå pigg och glad när vi får tag på honom.
– När vi spelade mot Stockholm gick vi upp 06:30, så det här var lugnt, säger han med ett skratt.
Karl har haft ett riktigt bra läger och med sin snabbhet och bollkänsla har han imponerat på många som kommit och tittat på Göteborgslagets matcher. Läktaren har både ”ooah”:at och ”aah”:at när han fintat undan sina motståndare och satt av i superspeed mot deras mål. Och 14-åringen har gjort en häftig resa för att ta sig till lägret.
– Jag var inte hundra på att jag skulle få vara med så jag blev överlycklig när tränaren ringde och sade att jag skulle få vara med. Det är ändå drömmen, att få höra att man är topp 16 i Göteborg, liksom.
Läs också: Tävling: Vinn biljetter till BK Häcken – Malmö FF
Under SM förra året skadade sig Karl i ryggen, och var borta från fotbollen i flera månader.
– I början sade de att jag bara fått en smäll. Så då tänkte jag att jag skulle vila under de tre veckorna som vi hade uppehåll efter SM. De sade att jag fått en ”rumpkaka”, istället för en lårkaka. Så jag tänkte inte mer på det. Sedan spelade jag en match, men det gjorde ont efteråt. Och därefter spelade jag handboll, något jag slutat med nu, och blev nedtacklad och dunkade i ryggen. Efter det kunde jag knappt gå.
Karls pappa Anders bad sin kompis, som är ortoped, ta en titt på ryggen och 14-åringen fick då rekommendationen att bara köra rehab en period.
– Jag hade fått en inflammation i nedre delen av ryggen och sedan massa smällar på det, berättar Karl.
Var det frustrerande att inte få spela fotboll?
– Ja det är klart, att träna är ju det man älskar. Jag och mina kompisar är träningsfreak så det var väldigt jobbigt att inte få göra det. Men jag kände ändå att jag ville köra min rehab fullt ut, för att kunna komma tillbaka. Så jag körde tre månader med simning och uppbyggnad av bål och ryggmuskler. Och det har verkligen gått jättebra. Nu har jag inte det minsta ont.
Läs också: Blogg: Våga statuera exempel mot rasism!
Innan skadan hade Karl en fantastisk period bakom sig med fina resultat i både Gothia Cup och SM. Och han erkänner att han var lite orolig över om han skulle kunna komma upp i samma nivå efter skadan.
– Ja, alltså, först tänkte jag ”tänk om jag tappat allt!”. Men när jag väl kom tillbaka satt spelet där. Den sista finishen och detaljerna kanske inte var på plats, men det gick verkligen bättre än förväntat när jag kom tillbaka. Och nu har jag bara blivit bättre. Jag är mycket bättre idag än jag var förra året.

Vad är det för egenskaper hos dig som gör att du klarade av den resan tillbaka från skadan?
–Jag har en jävla vilja. Jag har haft det sedan jag var liten när jag spelade med min äldre brorsa. Jag var alltid med på träningarna, fotbollen har alltid varit där. Och när jag blev skadad tänkte jag att jag skulle bevisa att jag kunde komma tillbaka och bevisa hur bra jag är.
Han tillägger:
– Sedan är mina föräldrar och brorsa en stor anledning också. Mina föräldrar har alltid varit noga med att jag ska vara hemma i tid, äta ordentligt, sova ordentligt och så. De har alltid pushat mig. De har kollat på matcher, gått upp 06:30 och kört mig. Hade de inte funnits där och kört mig till rehaben hade det inte varit lika lätt att ta sig tillbaka.
Karl kom till Häcken från Gais för ett och ett halv år sedan och är jätteglad att ha hamnat i Hisingslagets organisation.
– Allt är fantastiskt. Miljön på Gothia Park är fantastisk. Planen är jättebra, tränarna är också bra. Och det finns bastu och gym och allting. Vi har alla förutsättningar för att bli bra.
I Häcken spelar Karl med kompisarna och forna Gaiskollegorna Nemanja ”Nemis” Jankovic och Eldin Kajevic. De finns dessutom med honom på Utvecklingslägret i Halmstad.
– Det är gött. Speciellt de som man känt sedan Gaistiden. Det är kul att vi gjort denna resa tillsammans.
Läs också: Otto Wallentin om Elfsborgskontraktet: ”Kan spela mer avslappnat nu”
Vilka är dina styrkor som spelare?
– Jag tycker att jag är snabb. Och så skjuter jag väldigt hårt och har ett bra avslut. Och så har jag en ganska bra teknik. Jag är hyfsat starkt för min storlek. Och så har jag en okej spelförståelse.
Är det något speciellt du vill utveckla?
– Jag skulle vilja bli bättre med vänsterfoten. Att kunna vara bra med båda fötterna. Man tjänar så himla mycket på det. Jag har börjat träna lite på det.
Vad har du för drömmar med fotbollen?
– Drömmen är att spela i Liverpool. Det har alltid varit favoritklubben. Men först vill jag fortsätta spela i Häcken, kanske spela i a-laget när man är 18-19 år. Och sedan hoppas på att bli sajnad.
Hur ska du nå dina drömmar?
– Jag ska visa med min vilja att träna att jag kan nå dit. Jag ska bara fortsätta och ha kul.
Har du några förebilder?
– John Guidetti. Han är så jävla cool! Han är mäktig. En annan anfallsidol är den förre Italienspelaren Roberto Baggio. Och Zlatan också, såklart. Men speciellt Roberto Baggio och Guidetti.
1 Comment