Meet The World: När det inte längre handlar om fotboll

En av mina favoritgrejer med Gothia Cup är när företag, organisationer och andra eldsjälar lägger resurser i form av tid, engagemang och pengar för att så många som möjligt ska få chansen att delta. I år har bland annat företaget Football Addicts, grundarna till Forza-appen, sett till så att Kambodja för första gången någonsin har ett lag med i Gothia Cup. Ett lag med helt andra förutsättningar än många andra i turneringen, men med samma glädje och kärlek till fotbollen.

I år finns dessutom 24 lag, från alla tänkbara hörn i världen, i SKF:s projekt Meet The World. Ett helt fantastiskt projekt, där ungdomar som kanske inte hade haft möjlighet att komma till Göteborg om de inte fått hjälp med pengar och administrativa saker. Jag fick en pratstund med projektledaren Julia Persdotter som berättade om projektet och varför det betyder så mycket för Gothia Cups huvudsponsor SKF.

Hur började allt?
– När vi skulle fira vårt hundraårsjubileum, 2007, ville man hitta ett sätt att fira med alla typer av målgrupper. Både med kunder och distributörer, men också ett sätt att fira med ungdomar. Vårt huvudkontor är i Göteborg, men alla aktiviteter och allt vi gör i partnerskap vill vi ha så global spridning på som möjligt. Då var Gothia ett naturligt val, de är globala precis som vi. Man ville hitta en aktivitet med barn och ungdomar, och det fanns säkerligen ett fotbollsintresse hos initiativtagarna. Sedan såg man att Gothias värderingar och SKF:s värderingar gick hand i hand.

På hösten varje år får alla SKF-kontor i världen frågan om de är intresserade av att hålla en Meet The World-turnering. I år var det 25 länder som svarade ja, vilket är det största antalet hittills. SKF-kontoren sköter sedan de lokala turneringarna, där vinnarlaget får en plats i Gothia Cup och möjligheten att åka till Sverige.
– Länderna väljer själva vilken ålder de har på turneringen. Vi pushar allt vi kan för att det ska vara samma spridning mellan kill- och tjejlag som Gothia har. Men ålder bestämmer länderna själva. Mexico kör till exempel alltid pojkar 12, Indonesien har alltid 14-15-åringar medan vissa andra växlar mellan åldersgrupperna. Det är bra med en spridning, så att det inte kommer 25 lag med 18-åringar, säger Julia.

Läs också: Ungdomsfotboll.se + Newbody = Sant

SKF vill också att lagen som deltar i turneringen ska vara såna lag som inte hade haft möjlighet att åka till Gothia Cup ändå, så proffsklubbar deltar exempelvis inte i turneringarna. I år var det alltså 25 lag anmälda, men bara 24 kunde komma.
– Ghana fick inte visum. Så himla synd. Men det beskriver också vilket hårt jobb som görs ute runt turneringarna, av de lokala projektledarna. De får börja med födelsebevis, hitta målsman till barnen, sedan skaffa pass och sedan påbörja processen för visum. Och ibland tar tiden slut, berättar Julia med en lätt sorgsenhet i rösten.

Hur upplever du att responsen är från partners, eller folk som ni pratar med i er vardag?
– Verkligen fantastisk. Det här är en stolthet för så många på SKF. Det har hållit på så länge, det är ett så kontinuerligt åtagande.

Vilken resons får ni från ungdomarna och ledarna som kommer hit?
– Det är ju nästan så att man känner dåligt samvete, det är ju inte jag som gjort detta för dem. Men de är så glada. De vill berätta hur fantastiskt Sverige är. Vårt zambiska lag fick ingen bra flight till Göteborg, de fick landa i Stockholm och ta bussen hit. Och vi tycker ju att det är en lång bussresa, men så kommer dom hit och är överlyckliga för att de fick åka igenom hela Sverige och se de fina landskapen.

Efter en match på Heden träffade jag 14-åringen Venicius Augusto dos Santos Tomaz, från det brasilianska Meet The World-laget. Han var i ett litet lyckorus efter att ha gjort mål mot ÖIS, i en match som slutade lika. Jag frågade honom om hans tid i Gothia Cup i år, och med en tolks hjälp kunde jag också fråga om vad han tycker om Meet The World-projektet.
– Detta är en fantastisk upplevelse, framför allt för ungdomar som kanske inte har lika mycket pengar som många andra. Göteborg är en jättefin stad och det är häftigt att möta lag från så många olika länder.

Vad är det bästa med Gothia Cup?
– Att träffa alla nya människor. Och att få spela fotboll, såklart.

Läs också: Blogg: Våga statuera exempel mot rasism!

Åter till Julia. Jag frågar henne om vad som är det absolut bästa med Meet The World-arbetet.
– Det som berör en mest är på lördagen och söndagen då lagen börjar komma in. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på det. Alla har jobbat så hårt. Och nu är det inte bara laglistor med namn, utan nu är det riktiga människor man har framför sig. Det är ju fantastiskt. Och hela stan är helt bubblig.
– Men även mot slutet av veckan när några har åkt ut, men lagen börjar följa varandra. Hela skolan åker och tittar på matcher tillsammans.

Mot slutet av pratstunden med Julia berättar jag för henne om hur min systers lag knöt fina kontakter med ett zambiskt flicklag för några år sedan, och hur hur det svenska laget tog med de zambiska tjejerna till stranden. Vissa av dem hade aldrig doppat tårna i havet. Mitt hjärta bultar lite extra när jag tänker tillbaka på hur jag såg de båda lagen, med så olika bakgrund, kultur och vardag, sjöng och dansade tillsammans i en ring utanför skolan där det zambiska laget bodde. Julia ler mot mig. Sedan säger hon:
– Det är de där grejerna som gör Gothia så fint. När det egentligen inte handlar om fotboll längre.

Lär också: BLOGG: ”Det finns inga krig, inga orättvisor, inget hat och ingen oro. Det är bara vi och kärleken.”

//Kajsa Kalméus