I Stenkullen GoIK spelar 15-åriga Ella Reidy. Ella var på plats i Halmstad under flickornas Utvecklingsläger i år. Här berättar hon om tiden på lägret, sin utveckling i Stenkullen och vilka drömmar hon har med sin fotboll.
Hur var känslan när du blev uttagen till lägret?
– Jag blev jätteglad. Jag kunde inte sluta le! Det kändes härlig att få tillbaka för det jobb man lägger ner. Det visar att det jobb jag gör lönar sig.
Och hur var lägret?
– Det var jättekul. Det kändes proffsigt och coolt att komma med. Det var så coolt att komma dit och gå omkring med Göteborgströjorna. Det var en så härlig känsla för vi som kom dit hade inte känt varandra innan. Men redan första dagen fick vi en jättebra gemenskap, det kändes som att vi hade känt varandra hela våra liv.
Läs också: Moa Karlsson om Halmstadsäventyret: ”Det är en bra livserfarenhet”
Ella bor en bit utanför Lerum och har spelat i Stenkullen i cirka tre år. Hon beskriver sig själv som en offensiv mittfältare som även kan spela defensivt. Under lägret spelade hon med Göteborgslaget, som vann två av sina matcher och spelade oavgjort den tredje. Ella berättar att hon tyckte det ibland gick lite tungt på träningarna under lägret, men att det kändes bra under matcherna.
– Och jag hade en härlig känsla i kroppen från första dagen. Jag kände mig pigg och fräsch.
Vad skulle du säga var det bästa med lägret?
– ALLT! Jag utvecklades som spelare och fick många bra tips från Camilla (Ackerfors) och Patrick (Migas). Jag lärde känna så många människor. Upplägget var så bra, det fanns mycket egen tid där man fick göra vad man ville och man kunde sitta och prata och lära känna varandra.
Vad tycker du om att såna här läger finns?
– Jag tycker det är jättebra. Det visar att det finns någonting för oss att satsa på. Det finns läger som man kan komma med till, och det finns ett landslag. Det är bara positivt enligt mig. Det är en upplevelse för livet. Det är verkligen en positiv utmaning.
Ella utvecklar:
– Det är bra för att man kommer till andra tränare som ser eller säger saker till mig som ingen annan tränare sagt till mig. För olika tränare ser ju olika saker. Det är samma med spelare, man får ju spela med andra spelare som spelar på något annat sätt på än vad man är van vi dock då kommer man ju i andra matchsituationer som man vanligtvis inte hamnar i. Jag tycker också det är bra med såna läger för man blir mer motiverad och taggad att träna hårt för att komma med till lägrena, och då utvecklas man ju.
Läs också: Tilda Sannerholm om Utvecklingslägret i Halmstad: ”Jätteroligt att få representera sitt distrikt”
Det senaste året har Ella utvecklats mycket, berättar hon. Allt ifrån att skotten har blivit bättre till att hon har fått ta en mycket större roll i laget.
– Jag är inte bara en spelare i mängden utan har fått kämpa och ta ganska mycket ansvar själv.
Vem skulle du säga att du är på planen?
– På planen pratar jag hyfsat mycket. Jag är en person som aldrig deppar och försöker pusha laget. Jag försöker ta tag i saker och vara positiv.
Vilka är dina främsta styrkor?
– Det är min inställning och att jag aldrig ger upp. Och jag har en jävla vinnarskalle.
Vad har du kvar att utveckla?
– Jag skulle vilja ha lite bättre spelförståelse. Att hitta ytor så man inte behöver springa över hela planen. Skapa enkla ytor och luckor för en själv. Men också min vänsterfot, den vill jag verkligen utveckla.
Har du några förebilder?
– Ja, det har jag. Zlatan, Ronaldo och Robbie Keane.
Vad har du för mål med fotbollsspelandet?
– Det är att komma till toppen, så långt jag kan. Jag vill komma med i seniorlandslaget.
Vill du spela utomlands eller hålla dig i Sverige?
– Nej nej nej, jag vill ut från Sverige. Jag vill bli proffs! Jag vill spela i storklubbarna, typ PSG, Lyon eller Manchester City.
Du fyllde ju femton under lägerveckan, hur firades du?
– De sjöng för mig i bamba på middagen och sen fick jag grattishälsningar och kramar. Det var även en tjej som bjöd mig på en energibar.
Grattis i efterskott säger vi på Ungdomsfotboll.se till Ella. Och lycka till i framtiden!
Läs också: Blogg: Våga statuera exempel mot rasism!
1 Comment