Vi läser med allt för jämna mellanrum i tidningar och på nätet om domare som behandlas illa, spelare som får skällsord kastade över sig av motståndarföräldrar och ledare som inte kan kontrollera sina frustrationer. Tårar, uppgivenhet, ilska. Ibland undrar man vad fasen vi håller på med egentligen.
Men det vi inom mediayrket (jag inkluderad) är utbildade i är att lyfta fram nyheter som kan väcka känslor, skapa debatt och – helt ärligt – locka till klick. Och det betyder att vi måste skriva om saker som sticker ut, som hör till ovanligheterna. Dessa händelser är ofta – tyvärr – tråkiga skandaler. De positiva, eller bara vardagliga sakerna, får ofta kliva undan. Kvar blir bara en dyster verklighet och bitter eftersmak av hur samhället uppenbarligen ser ut.
Därför blir jag glad när jag läser resultatet av den undersökning som SJ och Svenska Fotbollförbundets initiativ Fotbollsföräldrar gjort. I undersökningen har man frågat 301 ledare, tränare och föräldrar om deras upplevelser kring barn- och ungdomsfotbollen. Man har som mål att ta reda på hur livet är för fotbollsföräldrar och ledare på och runt planen, samt samla in tips och erfarenheter som kan inspirera till att skapa en ännu mer meningsfull tillvaro.
Läs också: Möt Stiftelsen Dunross – “Vi sponsrar ingenting. Vi stödjer.”
Det första vi får lära oss i undersökningen är svaren på den stora och viktiga frågan “Vad är viktigast att lära ut?” Här har majoriteten av både ledare, föräldrar och tränare svarat Fair Play och bra uppförande. BRA! So far so good. På andra och tredje plats kommer Sammanhållning och stämning i laget samt Delaktighet och engagemang. Tillsammans bildar dessa tre punkter allt vad ungdomsidrott ska handla om i första hand, enligt mig. En plats för tillhörighet, glädje och personlig utveckling. De flesta föräldrar och ledare i denna undersökning har fattat grejen.
Vi får också lära oss att Att se barnens glädje är den viktigaste drivkraften för tränare och ledare och att de flesta föräldrar tycker Det är viktigt att barnen får spela lika mycket, framför allt i de yngre åldrarna. Dessutom läser vi att tränare och ledare i de allra flesta fall upplever föräldrarnas engagemang som positivt. Bara tolv procent upplever föräldrarnas engagemang som negativt.
Urklipp ur undersökningen gjord av SJ och SvFF. (Källa: Fotbollsföräldrar.se)
Det finns med andra ord en hel del saker som vi faktiskt gör rätt, som vi gör bra, i våra idrottsföreningar runtom i landet. Värderingarna är ofta på plats och många verkar trivas och må bra. SKÖNT. Med det sagt så vet vi att det finns rötägg, på alla möjliga positioner. Men jag blir varm av att se dessa positiva tankar, det är krafter stora nog att utveckla rötäggen eller sätta dem på plats där det behövs. Den majoritet av föräldrar och ledare som tycker att Fair Play är viktigt måste väl vara starkare än de enstaka galningar som står och skriker skällsord vid sidlinjen? Kan vi kanske våga hoppas på att framtiden är ljus?
Brasklapp nummer 1: Vi ska inte sluta rapportera när det händer tråkigheter. Vi måste fortsätta belysa orättvisor i samhället, framför allt när det handlar om de generationer som ska bära världen på sina axlar. Men med positiva nyheter, som stora delar i denna rapport, kan vi förhoppningsvis se till att de tråkiga nyheterna blir färre och till slut inte behöver skrivas.
Brasklapp nummer 2: Detta är bara en undersökning. Det är bara tankar och åsikter som sökt sig ut genom en skrivande hand, ner på ett papper. Det som betyder något på riktigt är det som görs, inte det som tycks.
Läs också: Supersöndag med FIFA-domaren Bojan Pandzic – ”Många fler positiva sidor än man tror”
Nu är det visserligen bara 301 personer som svarat på frågorna, men om vi ponerar att de faktiskt är ett urval som speglar resten av alla föräldrar och ledare finns det ändå anledning att drömma om en ljusare framtid. En framtid där rasistiska påhopp, oschysst beteende och orimliga utfall på och vid sidan av planen blir färre. En framtid där föräldrar, ledare,spelare och domare alla delar ut och får den respekt de förtjänar. En framtid där alla förstår vad som egentligen är viktigt.
Tack för att ni läser.
/Kajsa Kalméus
@kajsakex
