fbpx
Följ oss

Intervjuer

SUPERSÖNDAG: Möt Stiftelsen Dunross – ”Vi sponsrar ingenting. Vi stödjer.”

Publicerad

den

Du känner säkert igen loggan när du ser den. Märket som sitter på magen på idrottande barn och ungdomar runtom i Västsverige. Stiftelsen Dunross & Co. Du kanske till och med vet vilka de är, vad de står för och varför de finns representerade på så många klubbtröjor. Om inte – här kommer deras historia.

”Då kom målvakten springande och jag tänkte att det här blir inte bra. Men målvakten tog tag i sin lagkamrat och sade ”Lugna dig! Tänk på vad du har på magen!”. Då kände jag att vi nått rätt långt.”

I den luftiga lokalen i centrala Göteborg möter jag Jan Juhlin och Leif Nilsson. En av de första saker de säger till mig när vi slagit oss ner i ett av rummen är att det är viktigt att få fram att det inte är Stiftelsen Dunross som ska ha äran för det som händer med deras medlemsföreningar, det är inte de som gör jobbet. Jag nickar åt budskapet och ber dem sedan berätta om stiftelsen.

Leif Nilsson är ordförande för Stiftelsen Dunross och har varit det sedan den startade år 2012. Även Jan Juhlin har varit med sedan starten och han arbetar som stödansvarig, det är han som har direktkontakt med föreningarna de stödjer. De båda har varit aktiva inom idrottsvärlden under merparten av sina liv.

Jan Juhlin.

Verksamheten i stiftelsen har som ändamål att skapa en meningsfull och utvecklande tillvaro för barn och ungdomar. Detta vill man göra genom ekonomiskt stöd till idrottsföreningar runtom i Sverige. Man vill skapa ett mer inkluderande och dynamiskt samhälle genom att bidra till en meningsfylld fritid för de unga. Det ekonomiska stödet är tänkt att ge ett mervärde till föreningarna och ska inte ersätta någon annan intäkt. Genom samarbetet med stiftelsen ökar också möjligheten för föreningar att samarbeta och lära av varandra.
– Vi sponsrar ingenting, vi stödjer. Krav och stöd är två viktiga ord för oss, säger Leif Nilsson.

Kravet som Leif nämner är bland annat att föreningarna ska följa de riktlinjer som parterna kommit överens om. Dessa riktlinjer handlar framför allt om att man ska följa stiftelsens värderingar för hur en förening ska vara. Krav såsom ”ingen toppning”, ”behandla alla lika”, ”uppträda som föredöme” och ”uppträda sportsmannamässigt” sätter prägel på de viktiga riktlinjerna.
– I stiftelsen så stödjer vi, men det är också viktigt i livet att ställas inför krav. Och vi ställer väldigt enkla krav. Sedan följer vi upp dem, och vi ger oss inte. Vi är med hela vägen. Vi jobbar igenom hela frågan och det gör Jan väldigt bra, säger Leif och tillägger:
– Det är så lätt att rubba på gränser, men då kan man inte hålla ihop det till slut. Det behöver inte vara mindre hjärta i det bara för att man har struktur. Det kan till och med vara mer. För vi bryr oss om individen.

De värderingar som Stiftelsen Dunross och föreningarna kommer överens att leva efter. Dessa har ni säkert sätt i klubbstugor runtom i landet.

Leif Nilsson.

Jan Juhlin har som uppdrag att hålla kontakt med alla föreningar som stiftelsen stödjer. Han träffar  ledare och styrelser flera gånger i veckan och följer upp, guidar och stöttar. Stiftelsen tar aldrig aktiv del i föreningens beslut utan litar på att föreningen sätter stor vikt vid föreningarnas förmåga att lösa konflikter, men även att blicka framåt. Han uppmuntrar till dialog mellan klubbar, och bidrar med ett perspektiv om hur andra klubbar agerat i liknande situationer.
– Det kan ringa en förälder till oss och berätta om något som hänt. Då bollar vi det med klubben. De allra flesta klubbar vet ju vad som hänt, oftast ringer de faktiskt själva till oss. De är inte rädda för att säga att ”detta har hänt, och så här har vi agerat”. Oftast räcker det för oss, att se att föreningen tar ett ansvar och följer sina egna stadgar.
– Sedan följer vi upp att föreningarna lämnar in sina nyckeltal. Det handlar både om ekonomin, men även om antalet aktiva barn och ungdomar. Och vi har instrument som gör att vi kan se om det är någonting som avviker, och kan ställa frågan ”varför är ekonomin så här i år?” Gör vi den uppföljningen får vi en bättre administrativ funktion hos klubbarna också.

En viktig faktor i hela stödprocessen är att Stiftelsen Dunross bara kan stödja en förening som har samma värderingar i sina egna stadgar. Om en klubb har andra avsikter med sin verksamhet är ett samarbete inte aktuellt.
– Det finns föreningar som har inskrivet att de selekterar bland sina spelare. Och deras verksamhet är deras ansvar, om det tycker att det fungerar bäst. Vi tror på en inkluderande idrott och har valt att stödja det och det finns ingen konflikt i det.

”Mer olja i maskineriet”

Med 144 stödföreningar i sporterna fotboll, handboll, innebandy, basket och bandy – 38 i Stockholmsområdet, en i Jönköping och resten i Västsverige, från Varberg upp till Ljungskile – når Stiftelsen Dunross tiotusentals barn och unga, och deras ledare.
– För oss handlar det inte bara om att folk och barn ska idrotta, utan det handlar ju faktiskt om idrottens roll som en demokratisk enhet. Det är där man lär sig att umgås med barn som man kanske inte är fantastiskt bra eller som man har svårt för. Till sist lär man sig att ”okej, jag kan vara med honom ändå”. För oss är det jätteviktigt, säger Jan.
– Ska man dra det ett steg till så handlar det, för oss, i grund och botten om FN:s barnkonvention. Men lika mycket om folkhälsan. Det är verkligen jätteviktigt.

Under de år som stödet funnits, vilka skillnader har ni sett hos föreningarna?

– Jag som varit ute mycket på fältet har märkt att klubbar som vet att de har Dunross på magen pratar mer med varandra när det uppstår problem. Ordförandena tar kontakt med varandra och säger ”det här är situationen, hur ska vi lösa den?” Jag brukar säga att det blivit lite mer olja i maskineriet.

Jan tillägger snabbt:
– Men det är inte vi som gör det. Det är klubbarna. De vet att alla har samma krav på sig och de vet att vi ser positivt på att de själva försöker lösa konflikter. Vi går inte in som några poliser, vi ber dem hjälpas åt istället.

Ytterligare ett mervärde för de klubbar som Stiftelsen Dunross stödjer är Dunrossdagen. Tredje söndagen i november varje år samlas klubbarna i Göteborg. Utifrån ett tema arbetar de tillsammans genom frågor som föreningarna sitter med.
– Det är en energidag utan dess like! Man bara sugs upp av surret och energin. Alla tycker att det är så skönt att träffa andra och prata med dem och se att någon annan kanske har en lösning på deras problem, eller att de kan hjälpa någon annan. Man får en brygga mellan till exempel handboll och fotboll.
– Det är nog det absolut största och viktigaste, att de förstår att de inte är ensamma. Andra har samma problem. Dunrossdagen är vårt guldkorn.

Vad är temat för Dunrossdagen i år?
– I år är temat ”effektiv förening”. Hur man tar tillvara på de ideella krafter som faktiskt finns. Och även hur man kan involvera föräldrar i föreningsarbetet genom att vara tydligare med det man önskar. Istället för att säga ”hej, vi behöver hjälp på lördag” så säger man ”hej, vi behöver hjälp två timmar med detta på lördag”. Då kommer inte folk bli rädda att bli uppslukade.

Det handlar om att identifiera problemen

Även om det är tusentals barn och ungdomar som kanske ännu inte känner till Stiftelsen är det många som faktiskt tagit till sig värderingarna och känner en stolthet över att bära märket på tröjan. Jan berättar om en gång när han tittade på en fotbollsmatch mellan tioåringar och hur hans hjärta värmdes vid sidan av planen.
– Det var lite för hätsk stämning, ganska tuffa tag. Någon råkade fälla en annan och den fällda killen studsar upp och är frustrerad. Då kom målvakten springandes och jag tänkte att det här blir inte bra… men målvakten tog tag i sin frustrerade lagkamrat och sade ”Lugna dig! Tänk på vad du har på magen!”. Då kände jag att vi nått rätt lång.

Det har aldrig hänt att stiftelsen behövt bryta med någon förening efter den tvååriga kontraktstiden. Däremot har det hänt att man sänker stödet till nästa period, för att kraven inte riktigt levs upp till. Och Jan berättar att det är ofta som föräldrar kanske inte har hela bilden av en förening eller en händelse.
– Ibland ringer föräldrar och säger ”hur kan ni stötta den här klubben, de beter sig jätteilla”. Men då kanske det gäller en ledare, i ett lag, och så finns det 88 lag i föreningen. Det hade varit ett väldigt, väldigt tufft beslut att säga att vi bryter med hela föreningen. Det handlar mer om att identifiera och lösa problemen för att på så sätt minimera risken för liknande händelser i framtiden, något som också stärker föreningen i dess värdegrund.

Har du någon förening som är en typisk solskenshistoria?

– En förening som vi varit inne i sedan 2008 (då Stiftelsen Dunross fortfarande var en del av investmentbolaget Dunross red. anm.) är Älvsborgs FF: Om jag kommer ihåg siffrorna rätt hade de 340 aktiva. Det var ganska spretigt, man hade många lag i laget. Man gjorde lite som man själv ville och det var lössammanhängande.
– Nu är de 720 ungar, tror jag. De har en väldigt bra struktur. Det är en förening som har tagit jättekliv. Fantastiskt kul att se.

Jan vill även lyfta fram Enskede IK som blev Årets barn- och ungdomsklubb 2016. De har gjort ett stort jobb innan Stiftelsen Dunross kom in i bilden.
– För tio år sedan var det mycket toppningar och selektering. Sedan sade dom att ”nej, vi ska inte hålla på med detta. Vi ska ha en bredd där alla ska vara med. Vi stöttar ju idrotten.” Och utifrån den grundtanken arbetade de under lång tid fram Enskedemodellen. Dom har gjort en otrolig förvandling, och de är ändå 2 400 aktiva ungar, och förra året bli utsedd till årets ungdomsförening.

Vad tycker ni är viktigt när man ska sätta en värdegrund?

– Om man ska sammanfatta det är det att föreningen agerar med Fair Play. Jag tror de flesta har en väldigt positiv bild av Fair play, säger Jan.

Leif har idrottat hela sitt liv och tror stenhårt på att motion är en av de viktigaste sakerna som krävs för att orka sitta still och orka lära sig i skolan. Jan är tränare för ett fotbollslag och möter hundratals personer inom ungdomsidrotten varje vecka. Tillsammans hoppas de kunna påverka föreningarna, och de kommer fortsätta stödja, följa upp och vara med hela vägen.
– Idrotten är en otrolig viktig demokratiutbildning. Det är en av våra absolut största tillgångar i Sverige, att vi fostras i den här förståelsen och respekten för varandra i idrottsgrupper. Och det får man aldrig släppa.

Efter att ha lyssnat på Leif och Jan, och hur de brinner för sitt arbete och det Stiftelsen står för, förstår jag varför de inte vill ta åt sig någon ära. Det enda de gör är att bistå med ekonomiskt stöd, hjälpa till  med nätverk och kontakter, skapa en plattform och ett sammanhang för föreningar att växa. Det riktiga arbetet – de modiga besluten och de viktiga initiativen – det är det föreningarna som gör.

 

Läs också: Supersöndag med FIFA-domaren Bojan Pandzic – ”Många fler positiva sidor än man tror”

Läs också: Supersöndag med Champions League-domaren Joakim Amri Nilsson – ”Man får nypa sig i armen”

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Intervjuer

Lukas Wendle om Future Team-lägret: ”Trodde inte att jag skulle bli uttagen”

Publicerad

den

ESLÖV. Tidigare i mars samlades P16-landslaget för sitt andra Future Team-läger, vilka ligger till grund för den fyrnationsturnering som spelas i mitten av april.

En av de fyra skåningar som fanns med på lägret på Bosön var Lukas Wendle. Mittfältaren spelar till vardags i Eslövs BK och Ungdomsfotboll.se mötte upp talangen i föräldrahemmet, ett stenkast från Ekevalla IP.

– Jag gillar att äga mycket boll. Jag gillar att spela i mitten. Sen är det mest teknik och snabbhet, lite mindre fysik. Det är det. Jag är uthållig, beskriver sig Lukas Wendle försjunken i vardagsrummets soffa.

Även om innermittfältet är favoritpositionen har han den senaste tiden huserat på yttermittfältet. Det område han känner att han främst vill förbättra är fysiken – vilket också går hand i hand med Future Team-satsningen.

LÄS MER: Oscar Uddenäs har sikte på dubbla guld och EM-slutspel

Talangfulla spelare med en senare fysisk utveckling får där chansen i landslagsverksamheten – med förhoppningen att de sedan ska ta steget till det ordinarie landslaget. Ett koncept som Lukas Wendle gillar.

– Bra faktiskt för man kan utveckla många spelare där, som har lite mindre i fysik. Sen kan man utveckla dem till att kanske komma upp i ett vanligt landslag.

När Ungdomsfotboll.se gästar hemmet i Eslöv är Lukas Wendle nyss hemkommen från Ringsjöskolan i Höör, där han studerar i den idrottsakademi som skolan har i samarbete med Malmö FF.

Han tar emot i keps och sweatshirt från ett av märkena som förknippas med idrott. Future Team-lägret avverkades helgen innan och det är en nöjd 16-åring vi träffar.

– Det var många duktiga spelare. Alla var tekniska och det var många som har samma spelstil som mig. Man märkte att många spelar i bra, stora, klubbar och tränar bra.

Vad tänkte du när du blev uttagen till lägret?
– Alltså jag trodde inte att jag skulle bli uttagen till det först, så jag blev glad. Jag var inte nervös för lägret heller utan tyckte bara det skulle vara kul, eftersom jag tyckte regionlägret var kul.

I höst väntar gymnasiestudier och under vintern har Lukas Wendle provtränat med skolor i Hässleholm, Osby och Malmö. Det var också där som han tror att hans talang upptäcktes.

LÄS MER: Body Heeder har siktet högt ställt: ”Vi hoppas på vinst”

– Till detta Future Team tror jag att det mest var för att jag var uttagen till regionlägret. Att jag var uttagen till regionlägret (i Jönköping reds. anm.) var nog för att jag varit på många provträningar för gymnasieskolorna. Jag har ju varit i Malmö, jag kom in på Malmö idrottsgymnasium, så jag tror att de såg mig där till regionlägret och sen därifrån till Future Team.

För Eslövs BK:s P16 väntar den här säsongen spel i Skåneserien A och även ett Gothia Cup-äventyr till sommaren. Förutom spel där har Lukas Wendle även tränat med, och spelat en cup, med seniorlaget som huserar i division 2.

Totalt blir det sju fotbollsträningar i veckan. Utöver tre träningar med Eslövs BK och tre i skolan tränar han sedan två veckor tillbaka även med Malmö FF:s U17 en gång i veckan.

– Tränaren jag hade haft på uttagningarna på Malmö idrottsgymnasium hade som förslag att jag kunde testa att träna med de varje torsdag. Det är så än så länge men vi vet ju ingenting sen, förklarar Lukas.

Hur har det känts än så länge?
– Jo, det har känts bra. Men man märker att det är snabbt tempo. De är riktigt duktiga där.

Är det de stora skillnaderna?
– Ja, mest tempot och fysiken och sådär. Man märker att de har nött på småsaker hela tiden, så de kan det utan till.

Fotbollskarriären inleddes i just Eslövs BK och efter några år i grannklubben Trollenäs IF, då EBK inte hade ett P03-lag, återvände Lukas till Eslöv när han kom in i tonåren.

LÄS MER: Gothia Cup stora målet för Adrian Svanbäck: ”Satsar på finalen och vinna den”

Fostrad i en Malmö FF-familj, med ett årskort till MFF och förebilder som Fouad Bachirou och Oscar Lewicki är drömmen dock att en dag få representera Di Blåe. Klubben som han i dag tränar med.

– Det är det jag vill. Jag vill verkligen spela där, men det får de avgöra. Jag hoppas ju på det men man vet inte, säger han om möjligheterna till spel i Malmö FF redan till hösten.

Hur står du dig i Malmö?
– Det känns bra och så. Jag hänger med på träningarna och så, men det beror på vilket motstånd vi möter och vilken position jag spelar på. Om det gäller fysik, när de spelar på så hög nivå, kan det bli svårt. Närkamper och så. Annars hänger jag med bra på träningar och allt.

De personliga målsättningarna för året ligger dock inte på Malmö FF. Istället siktar Eslövs BK-talangen på att utveckla sin fysik, fortsätta bli uttagen till landslagsläger – och förhoppningsvis ta en plats i Future Team-truppen till matcherna mot Belgien, Danmark och Tjeckien nästa månad.

– Alltså, jag vet inte. Jag hoppas på det men jag är inte säker. Det var samma som att jag inte visste att jag skulle komma till Future Team i början. Men det var många duktiga spelare där så det är svårt att komma med. Jag tror att det är 13 stycken som var med på detta Future Team-lägret som inte kommer med, så ja… Men jag hoppas på det.

Är det det som är målsättningen?
– Ja. Just nu är min målsättning att komma dit.

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Flickfotboll

Växjös Emma Jeppsson har fokus på löpningarna och avsluten

Publicerad

den

KRISTIANSTAD. I helgens U17-träningsmatch mellan Kristianstads DFF och Växjö DFF stod Emma Jeppsson, 17, för en fin insats. Växjö-spelaren gjorde ett mål i 1-1-matchen och slog även en frispark i ribban.

Ungdomsfotboll.se tog efter matchen en pratstund med 17-åringen, som beskriver sin spelstil på följande vis:

– Väldigt snabb, fysisk och så en ledarroll på planen. Det är väl framförallt snabbheten och spelförståelsen som är mina styrkor.

LÄS MER: Oavgjort när Växjö gästade Kristianstad

Mot Kristianstads DFF inledde Emma Jeppsson som anfallare. Det är också den positionen hon allt som oftast spelar i. I den andra halvleken plockades hon dock ner till innermittfältet och dirigerade därifrån Växjö-anfallen.

– Jag spelade innermittfält mycket när jag var liten, så det är väl därför de plockar ner mig där ibland, men det är forward jag spelar mest som.

I Växjös akademi finns det två olika träningsgrupper. Den ena utgör Växjö DFF Akademi som 2019 spelar i Division 1 Södra Götaland medan den andra går under namnet U-Elit och har lag i både Division 3 Södra Småland och i den nya F17 SM-serien.

Emma Jeppsson inledde karriären i Växjö FF. När klubben sedan gick samman med Hovshaga AIF och bildade Växjö DFF tog Emma plats i den nya föreningen. I dag spelar hon främst i det akademilag som huserar i division 1 – men rycker ibland in till U17-laget.

LÄS MER: Intervju med Kristianstads Elvira Olofsson

Vad gäller säsongens målsättningar är hon försiktig.

– Jag kan inte riktigt uttala mig om det. Jag vet inte riktigt.

Vad har du för egna mål då?
– Jag har själv att jag ska utveckla mina skott, absolut. Sen är det löpningarna. Att jag ska hamna i löpningar tidigare, särskilt som forward då. Det är mest det.

I den nya SM-serien för F17 inleder Växjö DFF seriespelet den 13 april då de tar emot Fortuna FF från Helsingborg hemma på Värendsvallen.

// Robert Rosén

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Intervjuer

Lång intervju med Kevin Fransson om första tiden i Italien & Parma FC

Publicerad

den

För en månad sedan blev det officiellt att Örgrytes Kevin Fransson var klar för Italienska storklubben Parma FC. En dröm som gick i uppfyllelse för Kevin och nu är vardagen igång i Italien. Vad passar då bättre än en liten pratstund med Kevin Fransson.

Vi pratar om hur tankarna gick när allt blev klart och han skulle få leva sin dröm, vi pratar också om hur dagarna ser ut för honom i Italien och hur det går med språket samt om det har varit svårt att komma in i laget med mera.

Läs också: Örgrytes Kevin Fransson är klar för Parma FC

Nu har det gått några veckor sedan du blev klar för Parma FC. Hur har den första tiden i klubben varit?
– Första tiden i Parma har varit en väldigt spännande och lärorik tid. Det är såklart en utmaning med nya språket, plugget och det sociala. Men utöver detta så finns det så mycket positivt, det är ju såklart en livserfarenhet och en otrolig upplevelse. Det är väldigt annorlunda här än det är i Sverige då alla verkligen andas fotboll här. Det finns verkligen ingenting annat än fotboll här, det märks otroligt mycket. Man blir igenkänd på gatorna där man bor eftersom alla är så insatta i fotbollen. Hemlängtan finns ju såklart men det blir bättre med tiden, när man börjar få in mer rutiner.

Vilka tankar och funderingar gick i ditt huvud när allt blev klart?
– När allt blev klart så kände jag en otrolig stolthet, jag kände att jag fick utdelning av allt de hårda jobbet man har gjort i Örgryte IS. Att gå från spel i U17-allsvenskan, till att sedan få göra Superettan-debut och sedan skriva på för en sådan stor klubb som Parma Fc. Jag har tänkt igenom hela den resan så otroligt många gånger och det visar verkligen hur långt hårt jobb och ödmjukhet kan ta en spelare. Jag kände att detta var en chans jag inte fick gå miste om, jag åker hellre hit, gör mitt bästa och funkar inte det eller att jag inte trivs så finns alltid möjligheten att åka hem igen istället för att inte åka och möjligtvis ångra sig för att man inte tog chansen.

Hur ser dina dagar ut nere i Italien?
– Mina dagar här nere ser hyfsat likadana ut, mycket träningar och fotboll. Utöver träningarna så har vi även matchanalyser och möten angående sin individuella utveckling. På tisdagar och torsdagar går mina morgnar åt i en Italiensk skola då jag försöker lära mig italienska. Jag har studerat italienska nu i fyra veckor och jag känner att det äntligen har börjat lossna. Lite iallafall. Annars är det en träning per dag, match varje lördag, samt in och kolla Parmas A-lag varannan lördag.

Vad är den största skillnaden mellan Italiensk och svensk fotboll tycker du?
– Några skillnader jag har lagt märke till är att det är ett högre tempo här, du har inte tid att ta emot bollen och sedan leta medspelare, du måste alltid veta vad du ska göra med bollen när du får den. Här är det absolut inte så att om du håller den för länge så kanske du får en knuff eller två utan här är det på liv eller död. Att förlora en närkamp finns inte för italienare. Så aggressiviteten skulle jag säga är annorlunda speciellt till skillnad från juniorfotbollen i Sverige. En till skillnad är att alla små detaljer ska sitta här, fotfäste, blick, presspel, fasta situationer. Står du en decimeter fel kan allt bli fel. Detta kräver ett enormt fokus och kan vara svårt att hänga med i om man inte kan språket.

Läs också: Efter debuten i Superettan – Kevin Fransson på provspel i Italien

Ni har spelat några matcher, hur har det gått för laget och för dig personligen?
– Jag har nu hunnit med att spela fyra matcher och fått starta två av dessa och hoppat in i de andra två. Det känns kul att få förtroende av klubben. Det har gått hyfsat bra måste jag säga då vi till exempel fick med oss en oavgjord på bortaplan mot serieledande Bologna senast. Det finns mycket vi behöver jobba på men med lite mer tid med varandra så ska det snart bli ännu bättre. Angående min individuella prestation så skulle jag väl säga att jag är nöjd. Inte mer än så och inte mindre. Finns en hel del saker jag måste ta lärdom av då italiensk fotboll inte är som svensk. Man kan alltid utvecklas och det känns skönt att veta vad jag behöver förbättra och hur jag ska göra det. Jag har snackat med tränare och människor som har sett mig spela och det är riktigt nöjda med mina insatser.

Var det svårt att komma in i laget, har du fått några kompisar i laget?
– Detta har väl varit det största problemet då det endast finns fyra engelsktalande i laget och såklart skapas det därför problem att kommunicera med varandra. Men det blir bättre för varje dag som går och ju mer jag träffar dom desto närmare kommer man. Detta är även en av anledningarna till varför jag läser italienska så det blir lättare att prata med lagkamraterna. Men jag känner ändå att jag har kommit in i gruppen bra med tanke de förutsättningar jag har haft.

Vad väntar för dig och laget härnäst?
– Härnäst väntar några tuffa matcher för vårt primavera lag samt en av Italiens största turneringar “Viareggio Cup” i Mars, som jag inte kommer kunna medverka i, då landslagsläger på Bosön väntar för min del som jag är otroligt taggad på. Ska bli kul att komma hem till Sverige igen och återförenas med kompisarna. Så det ska bli riktigt kul med ännu ett till lärorikt landslagsläger.

Vad för tips har du till ungdomar som drömmer om att bli proffs utomlands?
– Som jag nämnde tidigare så är enligt mig de största faktorerna till att lyckas är att var ödmjuk och jobba hårt. Sätt upp delmål och sträva efter att nå dessa. Ta in kritik och feedback, försök att alltid utvecklas, tro aldrig att du är på toppen och ge aldrig upp och jobba stenhårt för att lyckas. Håll en god ton och respektera alla samt lova mig att alltid försöka vara en bra förebild

Läs också: MFF-talang till Parma FC på provspel ”Jag ska bara åka dit och göra min grej”

Antar att du haft drömmar att spela utomlands, nu kan du checka av det på listan. Vad är nästa dröm eller mål du vill uppfylla?
– Självklart har jag precis som alla andra fotbollsintresserade barn haft drömmar om att vara utlandsproffs. Mina två mål som jag har satt upp är landslagsspel och ständiga träningar med A-laget. Landslagsspel såklart alltid något man har drömt om och det skulle vara otroligt kul att få ta på sig de blågula matchstället och få representera sitt land. En otrolig merit att få mäta sig med de bästa i landet samt möta andra nationer. En otrolig erfaren. Sedan hoppas jag på ständiga träningar med A-laget som gör att jag kommer att utvecklas som spelare och person samt få känna på hur senior spelet bland Serie A-spelare ligger till. Såklart hade de även varit en dröm att göra A-lagsdebut och Serie A-debut men jag börjar med mina delmål först.

Vill rikta ett stort tack till Kevin Fransson för att han ställde upp på intervjun. Är helt övertygad om att det kommer att gå superbra för Kevin i Parma FC. Man blir ju lite sugen på att åka ner och besöka honom samt se honom spela i sina nya klubbfärger.

//Rudy Alvarado

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget
Annons

Facebook

Populärt

newbody Förenade Bil Olka Sportresor Stanno Oderland Alvarado

Copyright © 2019 Alvarado Sport & Media