Igår var jag som sagt nere på Gothia Park Academy och kollade på BK Häcken U17 mot IFK Uddevalla. Det var första gången jag såg U17 spela detta år och jag blev inte så imponerad måste jag säga. På pappret så har dom riktigt bra spelare men det är något som inte fungerar för dom.
Det jag funderade mest på var, har dom ens någon spelidé? Det kändes mer som att spelarna gick in på plan och körde sitt race. Men jag har säkert fel eller jag hoppas verkligen att det inte är så. Det kan vara en av anledningarna till att det inte går som man hade tänkt sig från början? Det finns ingen struktur i spelet.
Och som jag har nämnt tidigare så hade det varit en dröm för mig att träna ett sådant lag som BK Häckens U17. Dom har spelarna som är fokuserade, spelare som lever för sin fotboll, spelare som är villiga att missa sin födelsedagsfest för en match, spelare som drömmer om fotboll, spelare som andas fotboll, spelare som är kvar efter träningen och tränar lite extra. Tänkt dig att få ha tjugotvå sådana spelare i din trupp, vilken dröm.
Men tillbaka till matchen, BK Häcken hade ändå grepp om matchen. Man spelade bara mot ett mål och skapade flera farliga målchanser men så kom det typiska. BK Häcken äger i princip hela första halvlek, man skapar flera farliga chanser men ändå var det IFK Uddevalla som tog ledningen.
Carlos Strandberg lyckades dock kvittera innan halvtidsvilan. I andra halvlek var det lite jämnare, IFK Uddevalla spelade upp sig och BK Häcken tappade greppet en aning. IFK Uddevalla lyckades göra 1-2 ganska snabbt in på andra halvlek. Men BK Häcken kom tillbaka och lyckades kvittera igen. Vem tror ni gjorde BK Häckens kvitteringsmål då? Jo, återigen Carlos Strandberg. Med det målet är han uppe på nio mål och ligger trea i skytteligan.
Får vi se Carlos Strandberg i Svenska Landslaget snart? Ja!
//Rudy Alvarado