I sommar väntar Elitflicklägret och Elitpojklägret för spelare födda 2001. Datum för dessa samlingar är Elitflicklägret 26 juni – 1 juli & Elitpojklägret 3-8 juli.
Jag vet att det är många som är nervösa, har många tankar och många som verkligen vill komma med på dessa läger. Personligen tycker jag att ni skall avdramatisera det hela. Visst det är en rolig upplevelse men det är inte hela världen om du inte kommer med. Det kommer att komma fler chanser att komma med i landslagssammanhang om det nu är det som lockar dig.
Jag blev aldrig kallad till Elitpojklägret när jag spelade så jag har ingen direkt erfarenhet av detta. Då slog det mig att jag skulle återuppliva en gammal intervju med Amanda Hjelle (Göteborgs DFF) där hon pratar om Elitlägret.
Är du en spelare som har funderat mycket kring detta? Läs igenom hennes tankar, tips och råd här nedan.
I sommar väntar Elitflicklägret & Elitpojklägret för spelare födda 2001. Vad har du för tips & råd till dom?
Oj, detta var en ganska så svår fråga. Iallafall om du frågar mig. Jag tror nämligen det beror på vem man är och hur man är som person. Jag skulle nog däremot tipsa alla, oavsett om man är bra på att hantera press eller inte, att njuta av stunden. Det kan låta lite klyschigt när man läser detta, men jag tror faktiskt att det är när man väl slappnar av man åstadkommer de bästa resultaten både för sig själv och för laget. För det är just det, laget. Laget är viktigt. Jag tror många tänker på sig själv när de är där och visst kan de vara bra till viss mån, men jag tror inte att det är särskilt lyckosamt om man springer runt och tänker på sig själv och ens egna framtid när man väl är där. Då tror jag att det är enkelt att det låser sig och istället blir de omvända, dvs. negativ press.
Elitlägret är en fantastisk möjlighet att visa upp sig, det är det, och ja tror jag vet vad som cirkulerar i de förväntansfulla 01:nas tankegångar.
”Kommer det att vara några scouter där?”, ”Kommer landslagskapten var där och kolla på matcherna och träningarna?”, ”Tänk om jag inte lyckas när hon/hon ser, vad ska hända då?”, ”Jag vill så gärna till Bosön!” etc.
Dessa tankegångar är inte du ensam om, jag kände dom också. Mitt råd är därför att kämpa, kommunicera om du mår dåligt och det viktigaste av allt, spela i nuet. Det kanske är pinsamt att gå till din tränare för att tala om att du mår dåligt, är ledsen eller rent utav missnöjd om var du för spela. Oavsett om du känner så, gör det ändå. Det finns nämligen oerhört kompetenta människor på plats som är öppna för ett samtal. De är ju till för att vägleda dig till lycka och framgång, och dem finns där av en anledning så jag tycker att man skall ta vara på den möjligheten om man nu känner så som jag nyss beskrivit. Det är iallafall bättre än att gå och hålla frustration inom sig eftersom de bara kommer leda till att man mår ännu sämre i slutändan. Slutsnackat om tråkiga saker.
Till er som är kallade, ta vara på den möjligheten, ni är kallade för att ni är oerhört duktiga och det är en bragd att bara ta sig dit. Självklart skall ni ha högre visioner om ni så vill, för det ville/vill även jag, men jag tror vi måste börja finna en acceptans till vad vi åstadkommit än så länge och vara stolta över det. Skulle det vara så, mot alla förmodan, att ni inte kommer med till exempelvis Bosön denna gången (om det nu är vad ni vill då, hehe) så deppa inte ihop om ni inte skulle göra det. För det går fler tåg vill jag lova, elitlägret är till för att ni ska bilda er minnen för livet tillsammans med era vänner i samband med att ni får göra det ni älskar mest, dvs. träna fotboll samt spela tuffa och givande matcher. Elitlägret handlar också om att bilda sig minnen utanför fotbollsplanen, ni kommer få vänner från andra distrikt och ni kommer säkerligen äta en och annan äcklig måltid (för övrigt är maten ganska bra) eller rent utav göra pinsamma och roliga saker, som ni kommer skratta åt längre fram.
Kom ihåg, en för alla, alla för en. Utan ert lag skulle ingenting vara möjligt, och glöm inte av att spela i nuet! Sist men inte minst, jag vill önska alla killar och tjejer ett stort lycka till. Ni är grymma!
Kände du någon press eller tyckte att det var jobbigt att bli selekterad och utvald?
Om du menar innan vi fick beskedet angående elitlägret, så självklart kände jag lite nervositet. Jag kände dock inte så himla mycket press eftersom man gjort det man kunnat. Däremot är det självklart alltid jobbigt att gå och vänta på ett beslut, speciellt när man vill något så mycket som med fotbollen och elitlägret etc. Känslan när man väl kom med var befriande och jag var oerhört glad, men med facit i hand tror jag det är lätt att gå och förstora upp allting. Det kommer ju trots allt fler tåg att visa upp sig om det nu är det man vill då vill säga!
Vad är ditt bästa minne från Elitflicklägret?
Oj vad svår fråga, det var väl allting runt omkring som man inte brydde sig så mycket om då. Det var en inramning av vädret, tighta matcher (fotboll överlag, vi hade ju roliga träningar också), vänner och Tylösand-besök. Vi fick också se Sveriges herrlandslag på storbilds-tv samt damlandslaget möta Italien på Örjansvall. Vi hade också oerhört roliga uppladdningar inför matcherna, med hög musik och mycket hårflätningar. Inget slår heller våra oerhört spännande godnatt-sagor på kvällskvisten.
****
Vill tacka Amanda Hjelle för att hon ställde upp och delade med sig av sina tankar, tips och råd. Du är grym!
//Rudy Alvarado
rudy(@)ungdomsfotboll.se
