fbpx
Följ oss

Intervjuer

Endrit Spahiu om skadan som rörde till hans Utvecklingsläger: ”Man får inte gräva ner sig”

Publicerad

den

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Vad som helst kan hända. I skolan, i vardagen eller på fotbollsplanen.

De flesta vi pratat med under och efter Utvecklingslägret i Halmstad har haft ett smärtfritt läger där allt har flutit på. Men det finns de som inte haft det lika lätt. En av dem är Endrit Spahiu.

Endrit spelar i FK Karskronas U17-lag och kom till lägret tillsammans med Blekingelaget. Precis som många andra vi pratat med blev han överlycklig när han fick besked om att han blivit uttagen till lägret.
– Det kändes otroligt skönt. Sedan jag var liten har jag velat komma med till lägret och jag har kämpat väldigt mycket. Jag blev väldigt glad och stolt över att jag kom med, säger Endrit.

Han hade dragits med ljumskproblem i någon vecka, men varit duktig med att värma och och stretcha ordentligt. På söndagen, när han kom ner till Halmstad hade han inte det minsta ont och den första träningen gick jättebra.
– Det var många som kom fram till mig efter den träningen och sade att de aldrig sett mig så taggad. Det gjorde mig jätteglad!

Missa inte: Facebook Live med Daleho Irandust!

Men måndagen blev inte som han hade tänkt sig.
–När matchen startade var jag inte så nervös, jag var ganska lugn. Det gick väldigt bra de första tjugo minuterna. Jag fick en assist efter bara fem minuter och det var väldigt roligt att spela. Sedan kom skadan.

Vad var det som hände, var det ljumsken som spökade?
– Jag gick in i en duell och trampade snett och stukade foten. Jag skadade ett ligament i foten. Så jag var snabb med att hoppa ut och linda om den.

Märke du direkt att det var allvarlig?
– Egentligen inte. Jag blev förstås rädd, för jag visste inte vad det var. Men när matchen var slut så kunde jag ändå gå lite på foten, jag tänkte att jag skulle kunna vila på tisdagen och kanske komma tillbaka på onsdagen.

På måndagkvällen fick Endrit dock mycket ont. Han hade svårt att röra sig och kunde inte ens ta sig till föreläsningen som förbundskapten Roland Nilsson höll i.
– Då var jag väldigt rädd för att jag inte skulle kunna spela mer.

På tisdagen gick 15-åringen till lägrets läkare och fick beskedet att det inte skulle bli något mer spel för hans del under lägerveckan.
– Då blev jag helt förkrossad. Om jag ska vara ärlig så grät jag faktiskt lite. Jag har aldrig varit så taggat inför någonting som jag var inför lägret.

Hur kände du då? Ville ge upp och dra hem?
– Nej, jag tänkte att det finns ett litet hopp att jag kanske kan komma tillbaka och spela den sista matchen på fredagen. Plus att jag ville vara med laget och stötta dem. Och jag har lärt mig oerhört mycket ändå, så jag är glad att jag stannade.

Läs också: Kalmar FF:s målspruta Jerry Schylström om tiden i Halmstad

Mittfältaren Endrit berättar att det var väldigt jobbigt att sitta vid sidlinjen och se när alla kompisar spelade. Speciellt när Roland Nilsson och de andra förbundskaptenerna kom och tittade och skrev i sina anteckningsblock:

– Jag ville verkligen visa upp mig, för jag tror ju på mig själv och att jag hade kunnat komma med till uttagningarna på Bosön.

Hur gjorde du för att hantera besvikelsen?
– Jag var ju ledsen men jag fick oerhört mycket stöd från mina föräldrar. Jag är jättetacksam för det. Utan dem vet jag inte vad som hade hänt, jag var riktigt ledsen.

Endrits mamma Emina och pappa Hetem följde med till Halmstad och bodde hos några släktingar i Värnamo om nätterna.
– Jag sade till dem att de kunde åka hem, eftersom jag inte skulle spela mer. Men de ville vara med hela veckan för att stötta mig.
– Och min lillebrorsa var fantastisk. Han är som min agent kan man säga, haha. Han bryr sig om mig hur mycket som helst, tillägger Endrit om sin 11-åriga lillebror Ardit.

Nu har Endrit varit hemma i några dagar och han har fått chans att smälta lägerveckan. Han säger att känslorna varit blandade, men att han ändå fick ut någonting av lägret.
– Jag lärde mig verkligen att skador är en del av den här underbara sporten. Skador kommer komma och det är bara att bita ihop och kämpa. Även de bästa har sina ups and downs. Och för att nå sitt mål är det bara att kämpa vidare, för skador kommer komma, tyvärr.

Tror du att din starka inställning gjorde något avtryck på tränarna och kanske förbundskaptenerna?
– Jag hoppas ju det i alla fall. Jag stöttade killarna väldigt mycket och pratade mycket med dem på uppvärmningen och innan matchen, gav dem tips ifall de hade några känningar eller så. Jag hade en ledarroll i laget under första matchen, det var jag som stod och snackade och styrde upp laget. Så jag tänkte att det inte är någon mening att åka hem, utan stanna och stötta grabbarna och visa för alla att jag är intresserad av detta och att det är detta jag brinner för.

Nu blev ju du skadad, så du inte kunde fullfölja lägret, men det är många som inte ens blir uttagna och får chansen. Vad är ditt budskap till dem?
– Till dem skulle jag bara säga att de ska fortsätta kämpa. För det här är inte sista chansen. Visst är det jättekul, spännande och lärorikt att vara med på det här lägret, men man ska absolut inte gräva ner sig för att man inte kom med. Många som kanske skulle varit här missade lägret på grund av skador. Men man måste fortsätta jobba och hålla motviationen uppe. Det kommer lösa sig om man vill det tillräckligt mycket.

Läs också: BLOGG: Låt inte hemska rubriker smutsa ner vår Gothia-vecka!

Endrit har gjort några lugna träningar med foten tejpad, och han berättar att det känts bra. Nu väntar tuffare träning och han hoppar och tror att han ska vara redo inför sin första Gothia Cup-turnering.

Han säger att han funderade på att testa att spela den sista matchen på Utvecklingslägret, men att han bestämde sig för att stå över av flera olika skäl.
– Jag värderade läget. Jag kunde ju ha försökt att spela på fredagens match. Men jag kände att jag inte hade kunnat ge hundra. Jag hade inte kunnat gå in i duellerna och då ser det ju inte så bra ut från läktaren. Jag spelar ju väldigt fysiskt annars, så jag hade inte kunnat vara mig själv på plan. Och så var jag ju också rätt att jag skulle slå upp skadan. Så då var det bättre att vila och ge allt på Gothia istället.

Han fortsätter:

– Jag är glad över att jag tog det beslutet, och det var tränarna också. Tränarna ska ha en big up. De stöttade mig mycket. De pratade med mig och sa att det kommer chanser att komma med till landslaget lägre fram, så det är bara att kämpa vidare. Det stärkte mig.
– Mina lagkamrater stöttade mig också jättemycket. Vi hade jättekul både på och utanför planen och det gjorde att jag ibland, för stunden, glömde att jag var skadad.

Han poängterar med detta hur viktigt det är att ha en bra sammanhållning i laget och uppstår hinder.

Hur har det varit sedan du kom hem?
– Jag har funderat mycket, jag hade verkligen velat visa mig. Men mina föräldrar och tränare har pratat med mig jättemycket och många har skrivit till mig att jag inte ska gräva ner mig. Och jag lyssnar på dem. Jag är tacksam för all stöttning jag får.

Hur mycket ser du fram emot Gothia Cup?
– Det ska bli spännande, jag är enormt taggad på att komma tillbaka och spela. Jag vill visa vad jag går för och hjälpa laget att gå så långt som möjligt.

Tack, Endrit för att du berättade din historia. Och tack för att du sänder hopp och peppande ord till andra som kanske inte hade det läger de hoppats på, och till de som inte fick chansen att åka till Halmstad.

Vill ni se Endrits lag, FK Karlskrona, spela ser ni dem i U16-klassen. De spelar sin första match på måndag klockan 11:00 på Tuvevallen, mot Hässleholms IF.

 

 

 

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Intervjuer

Lukas Wendle om Future Team-lägret: ”Trodde inte att jag skulle bli uttagen”

Publicerad

den

ESLÖV. Tidigare i mars samlades P16-landslaget för sitt andra Future Team-läger, vilka ligger till grund för den fyrnationsturnering som spelas i mitten av april.

En av de fyra skåningar som fanns med på lägret på Bosön var Lukas Wendle. Mittfältaren spelar till vardags i Eslövs BK och Ungdomsfotboll.se mötte upp talangen i föräldrahemmet, ett stenkast från Ekevalla IP.

– Jag gillar att äga mycket boll. Jag gillar att spela i mitten. Sen är det mest teknik och snabbhet, lite mindre fysik. Det är det. Jag är uthållig, beskriver sig Lukas Wendle försjunken i vardagsrummets soffa.

Även om innermittfältet är favoritpositionen har han den senaste tiden huserat på yttermittfältet. Det område han känner att han främst vill förbättra är fysiken – vilket också går hand i hand med Future Team-satsningen.

LÄS MER: Oscar Uddenäs har sikte på dubbla guld och EM-slutspel

Talangfulla spelare med en senare fysisk utveckling får där chansen i landslagsverksamheten – med förhoppningen att de sedan ska ta steget till det ordinarie landslaget. Ett koncept som Lukas Wendle gillar.

– Bra faktiskt för man kan utveckla många spelare där, som har lite mindre i fysik. Sen kan man utveckla dem till att kanske komma upp i ett vanligt landslag.

När Ungdomsfotboll.se gästar hemmet i Eslöv är Lukas Wendle nyss hemkommen från Ringsjöskolan i Höör, där han studerar i den idrottsakademi som skolan har i samarbete med Malmö FF.

Han tar emot i keps och sweatshirt från ett av märkena som förknippas med idrott. Future Team-lägret avverkades helgen innan och det är en nöjd 16-åring vi träffar.

– Det var många duktiga spelare. Alla var tekniska och det var många som har samma spelstil som mig. Man märkte att många spelar i bra, stora, klubbar och tränar bra.

Vad tänkte du när du blev uttagen till lägret?
– Alltså jag trodde inte att jag skulle bli uttagen till det först, så jag blev glad. Jag var inte nervös för lägret heller utan tyckte bara det skulle vara kul, eftersom jag tyckte regionlägret var kul.

I höst väntar gymnasiestudier och under vintern har Lukas Wendle provtränat med skolor i Hässleholm, Osby och Malmö. Det var också där som han tror att hans talang upptäcktes.

LÄS MER: Body Heeder har siktet högt ställt: ”Vi hoppas på vinst”

– Till detta Future Team tror jag att det mest var för att jag var uttagen till regionlägret. Att jag var uttagen till regionlägret (i Jönköping reds. anm.) var nog för att jag varit på många provträningar för gymnasieskolorna. Jag har ju varit i Malmö, jag kom in på Malmö idrottsgymnasium, så jag tror att de såg mig där till regionlägret och sen därifrån till Future Team.

För Eslövs BK:s P16 väntar den här säsongen spel i Skåneserien A och även ett Gothia Cup-äventyr till sommaren. Förutom spel där har Lukas Wendle även tränat med, och spelat en cup, med seniorlaget som huserar i division 2.

Totalt blir det sju fotbollsträningar i veckan. Utöver tre träningar med Eslövs BK och tre i skolan tränar han sedan två veckor tillbaka även med Malmö FF:s U17 en gång i veckan.

– Tränaren jag hade haft på uttagningarna på Malmö idrottsgymnasium hade som förslag att jag kunde testa att träna med de varje torsdag. Det är så än så länge men vi vet ju ingenting sen, förklarar Lukas.

Hur har det känts än så länge?
– Jo, det har känts bra. Men man märker att det är snabbt tempo. De är riktigt duktiga där.

Är det de stora skillnaderna?
– Ja, mest tempot och fysiken och sådär. Man märker att de har nött på småsaker hela tiden, så de kan det utan till.

Fotbollskarriären inleddes i just Eslövs BK och efter några år i grannklubben Trollenäs IF, då EBK inte hade ett P03-lag, återvände Lukas till Eslöv när han kom in i tonåren.

LÄS MER: Gothia Cup stora målet för Adrian Svanbäck: ”Satsar på finalen och vinna den”

Fostrad i en Malmö FF-familj, med ett årskort till MFF och förebilder som Fouad Bachirou och Oscar Lewicki är drömmen dock att en dag få representera Di Blåe. Klubben som han i dag tränar med.

– Det är det jag vill. Jag vill verkligen spela där, men det får de avgöra. Jag hoppas ju på det men man vet inte, säger han om möjligheterna till spel i Malmö FF redan till hösten.

Hur står du dig i Malmö?
– Det känns bra och så. Jag hänger med på träningarna och så, men det beror på vilket motstånd vi möter och vilken position jag spelar på. Om det gäller fysik, när de spelar på så hög nivå, kan det bli svårt. Närkamper och så. Annars hänger jag med bra på träningar och allt.

De personliga målsättningarna för året ligger dock inte på Malmö FF. Istället siktar Eslövs BK-talangen på att utveckla sin fysik, fortsätta bli uttagen till landslagsläger – och förhoppningsvis ta en plats i Future Team-truppen till matcherna mot Belgien, Danmark och Tjeckien nästa månad.

– Alltså, jag vet inte. Jag hoppas på det men jag är inte säker. Det var samma som att jag inte visste att jag skulle komma till Future Team i början. Men det var många duktiga spelare där så det är svårt att komma med. Jag tror att det är 13 stycken som var med på detta Future Team-lägret som inte kommer med, så ja… Men jag hoppas på det.

Är det det som är målsättningen?
– Ja. Just nu är min målsättning att komma dit.

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Flickfotboll

Växjös Emma Jeppsson har fokus på löpningarna och avsluten

Publicerad

den

KRISTIANSTAD. I helgens U17-träningsmatch mellan Kristianstads DFF och Växjö DFF stod Emma Jeppsson, 17, för en fin insats. Växjö-spelaren gjorde ett mål i 1-1-matchen och slog även en frispark i ribban.

Ungdomsfotboll.se tog efter matchen en pratstund med 17-åringen, som beskriver sin spelstil på följande vis:

– Väldigt snabb, fysisk och så en ledarroll på planen. Det är väl framförallt snabbheten och spelförståelsen som är mina styrkor.

LÄS MER: Oavgjort när Växjö gästade Kristianstad

Mot Kristianstads DFF inledde Emma Jeppsson som anfallare. Det är också den positionen hon allt som oftast spelar i. I den andra halvleken plockades hon dock ner till innermittfältet och dirigerade därifrån Växjö-anfallen.

– Jag spelade innermittfält mycket när jag var liten, så det är väl därför de plockar ner mig där ibland, men det är forward jag spelar mest som.

I Växjös akademi finns det två olika träningsgrupper. Den ena utgör Växjö DFF Akademi som 2019 spelar i Division 1 Södra Götaland medan den andra går under namnet U-Elit och har lag i både Division 3 Södra Småland och i den nya F17 SM-serien.

Emma Jeppsson inledde karriären i Växjö FF. När klubben sedan gick samman med Hovshaga AIF och bildade Växjö DFF tog Emma plats i den nya föreningen. I dag spelar hon främst i det akademilag som huserar i division 1 – men rycker ibland in till U17-laget.

LÄS MER: Intervju med Kristianstads Elvira Olofsson

Vad gäller säsongens målsättningar är hon försiktig.

– Jag kan inte riktigt uttala mig om det. Jag vet inte riktigt.

Vad har du för egna mål då?
– Jag har själv att jag ska utveckla mina skott, absolut. Sen är det löpningarna. Att jag ska hamna i löpningar tidigare, särskilt som forward då. Det är mest det.

I den nya SM-serien för F17 inleder Växjö DFF seriespelet den 13 april då de tar emot Fortuna FF från Helsingborg hemma på Värendsvallen.

// Robert Rosén

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Intervjuer

Lång intervju med Kevin Fransson om första tiden i Italien & Parma FC

Publicerad

den

För en månad sedan blev det officiellt att Örgrytes Kevin Fransson var klar för Italienska storklubben Parma FC. En dröm som gick i uppfyllelse för Kevin och nu är vardagen igång i Italien. Vad passar då bättre än en liten pratstund med Kevin Fransson.

Vi pratar om hur tankarna gick när allt blev klart och han skulle få leva sin dröm, vi pratar också om hur dagarna ser ut för honom i Italien och hur det går med språket samt om det har varit svårt att komma in i laget med mera.

Läs också: Örgrytes Kevin Fransson är klar för Parma FC

Nu har det gått några veckor sedan du blev klar för Parma FC. Hur har den första tiden i klubben varit?
– Första tiden i Parma har varit en väldigt spännande och lärorik tid. Det är såklart en utmaning med nya språket, plugget och det sociala. Men utöver detta så finns det så mycket positivt, det är ju såklart en livserfarenhet och en otrolig upplevelse. Det är väldigt annorlunda här än det är i Sverige då alla verkligen andas fotboll här. Det finns verkligen ingenting annat än fotboll här, det märks otroligt mycket. Man blir igenkänd på gatorna där man bor eftersom alla är så insatta i fotbollen. Hemlängtan finns ju såklart men det blir bättre med tiden, när man börjar få in mer rutiner.

Vilka tankar och funderingar gick i ditt huvud när allt blev klart?
– När allt blev klart så kände jag en otrolig stolthet, jag kände att jag fick utdelning av allt de hårda jobbet man har gjort i Örgryte IS. Att gå från spel i U17-allsvenskan, till att sedan få göra Superettan-debut och sedan skriva på för en sådan stor klubb som Parma Fc. Jag har tänkt igenom hela den resan så otroligt många gånger och det visar verkligen hur långt hårt jobb och ödmjukhet kan ta en spelare. Jag kände att detta var en chans jag inte fick gå miste om, jag åker hellre hit, gör mitt bästa och funkar inte det eller att jag inte trivs så finns alltid möjligheten att åka hem igen istället för att inte åka och möjligtvis ångra sig för att man inte tog chansen.

Hur ser dina dagar ut nere i Italien?
– Mina dagar här nere ser hyfsat likadana ut, mycket träningar och fotboll. Utöver träningarna så har vi även matchanalyser och möten angående sin individuella utveckling. På tisdagar och torsdagar går mina morgnar åt i en Italiensk skola då jag försöker lära mig italienska. Jag har studerat italienska nu i fyra veckor och jag känner att det äntligen har börjat lossna. Lite iallafall. Annars är det en träning per dag, match varje lördag, samt in och kolla Parmas A-lag varannan lördag.

Vad är den största skillnaden mellan Italiensk och svensk fotboll tycker du?
– Några skillnader jag har lagt märke till är att det är ett högre tempo här, du har inte tid att ta emot bollen och sedan leta medspelare, du måste alltid veta vad du ska göra med bollen när du får den. Här är det absolut inte så att om du håller den för länge så kanske du får en knuff eller två utan här är det på liv eller död. Att förlora en närkamp finns inte för italienare. Så aggressiviteten skulle jag säga är annorlunda speciellt till skillnad från juniorfotbollen i Sverige. En till skillnad är att alla små detaljer ska sitta här, fotfäste, blick, presspel, fasta situationer. Står du en decimeter fel kan allt bli fel. Detta kräver ett enormt fokus och kan vara svårt att hänga med i om man inte kan språket.

Läs också: Efter debuten i Superettan – Kevin Fransson på provspel i Italien

Ni har spelat några matcher, hur har det gått för laget och för dig personligen?
– Jag har nu hunnit med att spela fyra matcher och fått starta två av dessa och hoppat in i de andra två. Det känns kul att få förtroende av klubben. Det har gått hyfsat bra måste jag säga då vi till exempel fick med oss en oavgjord på bortaplan mot serieledande Bologna senast. Det finns mycket vi behöver jobba på men med lite mer tid med varandra så ska det snart bli ännu bättre. Angående min individuella prestation så skulle jag väl säga att jag är nöjd. Inte mer än så och inte mindre. Finns en hel del saker jag måste ta lärdom av då italiensk fotboll inte är som svensk. Man kan alltid utvecklas och det känns skönt att veta vad jag behöver förbättra och hur jag ska göra det. Jag har snackat med tränare och människor som har sett mig spela och det är riktigt nöjda med mina insatser.

Var det svårt att komma in i laget, har du fått några kompisar i laget?
– Detta har väl varit det största problemet då det endast finns fyra engelsktalande i laget och såklart skapas det därför problem att kommunicera med varandra. Men det blir bättre för varje dag som går och ju mer jag träffar dom desto närmare kommer man. Detta är även en av anledningarna till varför jag läser italienska så det blir lättare att prata med lagkamraterna. Men jag känner ändå att jag har kommit in i gruppen bra med tanke de förutsättningar jag har haft.

Vad väntar för dig och laget härnäst?
– Härnäst väntar några tuffa matcher för vårt primavera lag samt en av Italiens största turneringar “Viareggio Cup” i Mars, som jag inte kommer kunna medverka i, då landslagsläger på Bosön väntar för min del som jag är otroligt taggad på. Ska bli kul att komma hem till Sverige igen och återförenas med kompisarna. Så det ska bli riktigt kul med ännu ett till lärorikt landslagsläger.

Vad för tips har du till ungdomar som drömmer om att bli proffs utomlands?
– Som jag nämnde tidigare så är enligt mig de största faktorerna till att lyckas är att var ödmjuk och jobba hårt. Sätt upp delmål och sträva efter att nå dessa. Ta in kritik och feedback, försök att alltid utvecklas, tro aldrig att du är på toppen och ge aldrig upp och jobba stenhårt för att lyckas. Håll en god ton och respektera alla samt lova mig att alltid försöka vara en bra förebild

Läs också: MFF-talang till Parma FC på provspel ”Jag ska bara åka dit och göra min grej”

Antar att du haft drömmar att spela utomlands, nu kan du checka av det på listan. Vad är nästa dröm eller mål du vill uppfylla?
– Självklart har jag precis som alla andra fotbollsintresserade barn haft drömmar om att vara utlandsproffs. Mina två mål som jag har satt upp är landslagsspel och ständiga träningar med A-laget. Landslagsspel såklart alltid något man har drömt om och det skulle vara otroligt kul att få ta på sig de blågula matchstället och få representera sitt land. En otrolig merit att få mäta sig med de bästa i landet samt möta andra nationer. En otrolig erfaren. Sedan hoppas jag på ständiga träningar med A-laget som gör att jag kommer att utvecklas som spelare och person samt få känna på hur senior spelet bland Serie A-spelare ligger till. Såklart hade de även varit en dröm att göra A-lagsdebut och Serie A-debut men jag börjar med mina delmål först.

Vill rikta ett stort tack till Kevin Fransson för att han ställde upp på intervjun. Är helt övertygad om att det kommer att gå superbra för Kevin i Parma FC. Man blir ju lite sugen på att åka ner och besöka honom samt se honom spela i sina nya klubbfärger.

//Rudy Alvarado

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget
Annons

Facebook

Populärt

newbody Förenade Bil Olka Sportresor Stanno Oderland Alvarado

Copyright © 2019 Alvarado Sport & Media