Följ oss

Intervjuer

Supersöndag: Domaren Maral har stora drömmar – ”Långsiktiga målet är Europa”

Publicerad

den

Det finns 183 kvinnliga fotbollsdomare i Sverige. I Västergötland finns det åtta. En av dem är Maral. När hon inte arbetar som sjukhusfysiker drömmer hon om att döma Europeisk fotboll och mästerskap. Och hon hoppas att fler tjejer vågar prova.
– Jag trodde inte att det skulle vara så roligt, men det är verkligen jättekul, säger Maral Mírzai till Ungdomsfotboll.se i veckans Supersöndag.

Man tror kanske att alla fotbollsdomare gått över till det dömande yrket för att de inte nådde sina mål som fotbollsspelare. Eller åtminstone att de har spelat fotboll någon gång. Men det är en hel del domare som aldrig spelat.
– Många av dem har tittat mycket på fotboll, eller kanske dömt i andra sporter. Egentligen behöver man inga förkunskaper. Regler lär man ju sig. Men det är klart, vill man göra det lätt för sig skulle jag säga att man ska skaffa sig lite spelförståelse, säger Maral. som började spela fotboll vid 16 års ålder, vilket kan anses relativt sent.

Maral kommer från Borås och är nu 26 år gammal. År 2012 flyttade hon till Göteborg för att studera till sjukhusfysiker, en person som jobbar med strålskydd och strålsäkerhet inom röntgendiagnostik. Tre år senare tog hon examen och nu jobbar hon heltid på Sahlgrenska. Under hela studietiden höll hon igång sitt fotbollsintresse och spelade med ett studentlag i Göteborg.
– Sedan åkte jag på skador. Stukningar, lite smällar, knäskador. Inga allvarliga grejer, men det blev tråkigt och jag fick negativ energi. Då hade jag ett litet uppehåll och så började jag döma istället. Sedan blev jag sugen på att börja spela igen, så då gjorde jag båda ett tag. Sedan när jag tog examen gick jag över till att döma helt.

Hur kom det sig att du testade dömandet?
– Jag hade en studentkompis som dömde fotboll, han tjatade på mig i flera år att jag skulle börja. Det var bokstavligen han som skrev mailet till förbundet, jag satt bredvid. Jag fick svar ganska snabbt och så gick jag steg 1-kursen.

Maral (till höger) med sina domarkollegor Camilla Stendahl (till vänster) och Anela Hadziselimovic (mitten).

Nu har Maral dömt i fyra och ett halvt år. Hon är har fått godkänt i steg 3-kursen och är behörig att döma på de höga nivåerna Elitettan och Damallsvenskan, men först måste hon få en klassificering för de olika serierna. För att bli klassificerat behöver hon döma några provmatcher och bli godkänd. I år har Maral haft provmatcher i Elitettan och i  november får hon besked om hon blir klassificerad för serien. Och hon erkänner att hon är lite nervös.
– Jo, det är jag allt. Det är man alltid. Man vill inte ha för höga förhoppningar, men man vill ju ändå prestera.

Så som spelare vill vinna och avancera i divisioner, känner du en liknande tävlingsinstinkt även som domare?
– Ja, det gör jag. Speciellt när man på introduktionsdagen fick alla stegen presenterade för sig, när man såg hur långt man kunde nå. De sade ju att det kunde ta tio år, men man bli peppad på att nå dit snabbare.

Vilken är den högsta nivån du skulle kunna döma i? 
– Nationellt är det Damallsvenskan på damsidan. Och jag tror att man blir behörig att döma högsta nivån för herrar också. Men det räcker inte att bara vara behörig, man måste klara de fysiska testerna också.

Många positiva sidor

De fysiska testerna kan för en orutinerad låta som tuffa, krävande utmaningar. Maral berättar att det senaste testet hon gjorde bestod av två olika löptester. Först ett sprinttest, där man skulle springa 40 meter på max 6,5 sekunder. Detta gjorde man sex gånger. Därefter var det ett intervalltest, där man skulle springa 75 meter hela 40 gånger på en viss tid. Maral medger att testerna är tuffa, men mer på ett mentalt plan.

Hon tränar minst tre gånger i veckan, exklusive match. Innan säsongen har hon mycket fokus på kondition, men när säsongen väl kommit gång lägger hon mer fokus på styrka.
– Sådär har jag aldrig behövt tänka innan. Jag har trott att jag haft tillräckligt bra kondition och varit tillräckligt snabb för matcher och träning. Men man märker att med åldern är man inte lika stark. Man måste träna styrka för att hålla sig borta från skador.

De positiva sidorna med dömandet är många. De mesta grundar sig i att man utvecklas som person, förklarar Maral.
– Man går bland annat in i en annan roll och lär sig att ta beslut. Man får bra ledaregenskaper, man får bra tålamod. Och framför allt lär man känna sig själv väldigt mycket.

Hon berättar att många av hennes vänner idag är sådana hon fått efter att hon blivit domare. Och när familjen tröttnat på hennes prat om fotboll kan hon alltid vända sig till sina domarkollegor för att få utlopp för sitt intresse.
– En annan sak som jag tycker om med dömandet är när man får återkoppling från spelare och ledare. Även om du gör en felfri match får du sällan höra ”Vad bra du var idag, domarn”. Men den gången man får höra det… det väger mer än allt skit man får höra.

Vad är det som gör dig till en bra domare?
– Spelförståelsen. Jag är ganska ödmjuk som person, även på plan. Jag har bra nivå på mitt tålamod, jag brister inte för tidigt men när det väl gör det så är det på ett bra sätt. Och så har jag en bra fysik.

Vad känner du att du har kvar att utveckla?
– En egenskap jag försöker utveckla som domare är att få igång snacket på plan lite mer. Inte vara så fokuserad och tyst på planen, utan försöka prata lite. Kanske skoja, föra en dialog. Det vinner man på. Men det där tror jag kommer med åren.

Drömmer om Europa

Än så länge är det få tjejer som dömer fotboll. Men det finns några stycken som dömer på mycket hög nivå. Bland annat Pernilla Larsson och Sara Persson som båda är licensierade Fifa-domare. Pernilla har dömt VM-matcher och Sara dömer bland annat herrmatcher i division 2 samt har många internationella matcher på meritlistan. För Maral är det viktigt att lyfta fram tjejer i domaryrket. Hon säger att det är en brist på just kvinnliga domare och så fort hon får möjlighet försöker hon prata med vänner och familjemedlemmar och få dem att börja.
– Jag försökte övertala en kollega att börja men hon nappade inte. Men jag har övertalat min syster, så hon ska gå steg 1-kursen nu, säger Maral.

Vad har du för mål och drömmar med ditt dömande?
– Kortsiktigt är det att klättra upp så mycket jag kan. Först vill jag etablera mig i Elitettan. Sedan är det långsiktiga målet att komma ut i Europa. Kanske döma något mästerskap? Det skulle jag vilja uppleva någon gång.

 

11 snabba med Maral Mírzai

Favoritmat – Ugnsbakad lax med rotfrukter

Favoritartist – Ed Sheeran och Beyoncé

Favoritfärg – Grön

Favoritglass – Magnum White

Favoritdjur – Valar, det är det djur jag fastnat för mest och jag kan slösa min tid på Instagram med att se på valar

Senaste biofilmen du såg – Pirates of the Caribbean (Dead Man Tell No Tells)

Favoritfilm – Django Unchained med Leonardo Di Daprio

Senaste konserten du var på – Beyoncé i Stockholm, 2016

Favoritsport förutom fotboll – Ingen, bara fotboll

Någonting du hatar – Kyla

Någonting du älskar – Resa (häftigaste stället var New York, men Lissabon var också jättebra)

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Intervjuer

Kärleken till sporten skall ta Isaac till toppen

Publicerad

den

Har jag med mig minneskortet? Kom jag ihåg att sätta i batteriet i kameran? Tog jag ens med kameran? Från det att jag packat min väska tills att jag sätter mig i bilen dubbelkollar jag säkert 17 gånger för att vara säker på att jag inte skall göra bort mig. Det är lördag förmiddag och jag är på väg till Lindholmen för att göra en intervju. Där skall jag möta upp Hisingsbacka FC:s Isaac Shears, en spelare som haft en lite annorlunda fotbollskarriär.

Tillslut sätter jag mig i bilen för att åka och bestämmer mig för att släppa alla spöken som säger att jag glömt något. Då jag inte mött Isaac innan funderar jag givetvis lite på hur jag skall lägga upp hela intervjun, vilket är svårare om man inte känner personen. Innan intervjun har jag gjort lite research för att försöka skaffa mig en bild om vem han är och hur han skall göra. Samtidigt har jag ingen aning om vad jag skall förvänta mig.

När jag är på väg att parkera plingar det till i telefonen, det är Isaac. Han är redan på plats. Jag parkerar, säger var jag är och möter upp honom. Vi bestämmer oss för att ta fotona först, så tar vi intervjun efter. Isaac skall nämligen jobba efter vår intervju och jag vill inte att han skall komma försent för att jag inte har fått den perfekta bilden.

Hur är det med dig?

– Jodå, det är fint, hur är det själv?

Innan jag börjar spela in intervjun småpratar vi lite om allt möjligt. Jag berättar att jag har gått i skolan på Lindholmen och Isaac berättar att han läser ekonomi på Aspero. Både jag och han konstaterar att det är väldigt svårt att veta vad det är man skall bli när man blir stor. Det finns ju så mycket. Hela världen blir plötsligt stå stor. Annat var det när man var liten.

– Jag började sparka på en boll när jag var väldigt liten, kanske när jag var fyra-fem år. Mamma ville att jag skulle börja med dans, men jag gick alltid omkring med en boll, vart jag än gick.

När Isaac är sex år börjar han i IK Zenith. Efter att ha sett videor på YouTube på diverse fotbollsproffs beslöt han sig för att han också ville bli en sådan. Cristiano Ronaldo var idolen. Redan efter ett år i Zenith byter Isaac klubb till Torslanda IK, då alla hans klasskamrater spelar där.

– Sedan spelade jag där tills jag var tio år, då flyttade vi och jag började i Eriksberg.

”JAG TRODDE INTE ALLS ATT JAG SKULLE FÅ CHANSEN I A-LAGET SÅ FORT SOM JAG FAKTISKT FICK”

Resan skulle inte ta slut där, utan Isaac fortsatte senare i Warta, därefter Gais och till sist FK Kozara där han fick spela A-lagsfotboll i division 4. Senaste destinationen är Hisingsbacka där han har fått arbetsro. Anledningen till de olika flyttarna har nästan alltid varit att utvecklas i en så bra miljö som möjligt, en miljö han nu hittat på Backavallen. Den 18-åriga anfallaren har mäktat med elva mål på lika många antal matcher i juniorlaget, samt fyra assist. Ett facit som också väckt uppmärksamhet från Hisingsbackas A-lag som spelar i division 2. Där har det blivit ett par inhopp samt en match från start i Svenska Cupen, som man för övrigt vann med 3-1 över Utsiktens BK.

– Att spela i ett A-lag som ung ser jag som mycket lärorikt, då många spelare har lång erfarenhet man kan lära sig av. När jag kom till division 4 var det många som hade spelat högre upp innan, så jag fick lite tips hur jag skulle utveckla mig själv som spelare. Det är något jag tycker är väldigt bra med A-lagsfotboll, samtidigt som att man som ung gärna lyssnar på de som är äldre.

Läs också: Alice Söndergaard: ”Vi tänker inte bli trea i år igen!”

Valet att börja i Hisingsbacka för Isaac berodde på att man har en lång historik av att satsa på unga spelare. Trots att man spelar i division 2 släpper man gärna fram yngre spelare och ger dem chansen. Att det skulle gå så snabbt för Isaac att göra debut med seniorerna trodde han däremot inte.

– Säsongen har gått väldigt mycket uppåt. Jag trodde inte alls att jag skulle få chansen i A-laget så fort som jag faktiskt fick. När jag gick till klubben hade jag inställningen att jag ville upp till A-laget så snabbt som möjligt, något jag alltid har haft med mig på matcher och träningar. Jag tycker att jag har tagit chansen när jag väl fått den.

Ganska snabbt under vårt möte får jag en bild av Isaac som både ödmjuk men också självsäker. Två egenskaper som är oerhört viktiga om man vill lyckas, i alla fall om du frågar mig. Vi går runt lite för att hitta en bra bakgrund till kortet, där jag ger instruktioner som Isaac får följa. Jag skojar lite att vi borde gjort intervjun på andra sidan älven, nu blir ju själva centrum av Göteborg i bakgrunden, Isaac är ju en Hisingskille.

Tiden i Hisingsbacka ser han som väldigt positiv, han tycker att han fick ett bra välkomnande, att det är en bra gemenskap samtidigt som han själv gjort bra ifrån sig. Isaac tror att han kan prestera ännu bättre när han fått lära känna lagkamraterna och föreningen lite mer.

Vad är dina främsta kvaliteter på planen?

– Jag är en offensiv spelare, anfallare. Jag skulle säga att jag bidrar med mycket positiv energi, jag ger alltid allt för laget oavsett om jag startar eller blir inbytt. Sedan har jag fart, ett bra skott, teknik, är stor och stark vilket gör att jag är bra i luften.

En beskrivning som i mina öron låter som en ganska komplett anfallare, men Isaac påpekar att han har mycket kvar att lära. Timing i straffområdet är något han jobbar hårt på men också att bli van med tempot i de högre divisionerna.

Läs också: Älskad och hatad av alla – en annorlunda väg mot eliten

Hisingsbacka började säsongen starkt, men därefter har det gått utför. Spelet har ofta sett bra ut, men målen har inte kommit framåt. Istället har det blivit ett mål i baken, vilket givetvis kan sätta ett och annat spöke i en spelares hjärna. Inte minst en anfallare som har som främsta uppgift att göra mål.

– Det har en väldigt stor effekt eftersom att man blir frustrerad. Alla spelare vrider och vänder, frågar sig vad problemet är så att man kan rätta till det. Jag tror att det handlar om att man måste få upp självförtroendet. Vi gjorde en bra match mot Utsikten och genast matchen efter spelade vi mycket bättre.

Halva serien återstår för Hisingsbacka, men närmast väntar det Gothia Cup för Isaac som skall spela i B18-klassen. En turnering han tycker väldigt mycket om.

– En väldigt rolig turnering när det kommer massa lag från andra länder man aldrig mött för. Det blir också ett stort intresse runt det hela, det blir en härlig gemenskap mellan alla ungdomar. Jag tycker att det är väldigt roligt att vi har en sådan här stor cup i Sverige.

”VI TRODDE ATT DET SKULLE GÅ ÅT SKOGEN, DET SKULLE VISA SIG ATT VI VAR HUR BRA SOM HELST”

När Isaac spelade med Gais lyckades man ta sig till åttondelsfinal, vilket är det längsta han har gått i turneringen. Något han håller som det roligaste minnet än så länge av Gothia.

– Vi hade precis bytt tränare och trodde att det skulle gå åt skogen. Det skulle visa sig att vi var hur bra som helst, vi vann gruppen, sedan vann vi både 32 och 16-delsfinalen innan vi ställdes mot ett spanskt lag i åttondelen. Där var det, ja, de var överlägsna. Vi torskade med 5-0, men de skulle gå hela vägen till final därefter. Men det var en rolig resa, jag har aldrig kommit så långt innan.

Jag svarar Isaac att det måste vara härligt att det roligaste minnet är när man förlorar med 5-0 och inte har en chans, något vi båda skrattar åt. Han förklarar därefter att givetvis var det resan innan som var det roliga, inte själva förlusten i sig. I år tycker han att man har ett bra lag, en trupp som är bred och innehåller många duktiga fotbollsspelare.

– Jag tror våra chanser i år är ganska höga faktiskt. Förhoppningsvis kan vi ta klivet i år och vinna, det är det vi satsar på. Vi har tränat hårt för det, det har gått bra i serien.

Läs också: Långläsning: Stor guide inför stundande SEF Trophy

Laget kämpar för varandra, man fokuserar väldigt mycket på gemenskap. ”Det skall inte vara one man show” berättar Isaac, utan hela laget skall bidra.

– Vi tränar mycket på lagkänslan, jag tror att det är det som kan ta oss långt, om man krigar för varandra.

På kort sikt hoppas Isaac kunna ta en startplats i Hisingsbackas A-lag. Kollar man på längre sikt vill han kunna försörja sig på sin fotboll.

– Jag vill bli en av de främsta i världen, kanske spela utomlands. Oavsett hur det går tror jag att jag alltid kommer hålla på med fotboll. Jag har många härliga minnen och har träffat många kompisar tack vare sporten. Jag har alltid älskat fotboll och kommer alltid att älska fotboll.

Så du är helt enkelt glad över att du valde bort dansen?

– Ja, väldigt glad (skratt).

Är det något jag har lärt sig är det att man aldrig skall säga aldrig. Kanske får vi se Isaac dansa i Let’s Dance efter en framgångsrik fotbollskarriär och därmed göra sin mamma lite extra stolt? I vilket fall som helst avslutar jag intervjun så att Isaac kan hinna till jobbet. Vem vet, kanske blir intervjuandet en del av hans jobb i framtiden, innan han springer ut på en utsåld arena i någon av de stora ligorna?

//Tobias BW Granberg

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Intervjuer

Älskad och hatad av alla – en annorlunda väg mot eliten

Publicerad

den

En målvakt spelar på en utsatt position. Gör du ett misstag syns det direkt, och nästan alltid leder det till att man släpper in ett mål. Detta till skillnad från en utespelare som kan göra massor av misstag man knappt kommer ihåg. Om man tänker att målvakten är utsatt går det inte jämföra med en domare.

Jag brukar säga att det finns tre scenarion efter att en domare tagit ett beslut på planen. Scenario ett är att båda lagen är nöjda med ditt beslut, vilket är det mest sällsynta. Det andra scenariot är att ett lag är nöjda med beslutet, medan de andra inte är det. Kanske det vanligaste fallet under en match. Sista och värsta scenariot är att båda lagen inte är nöjda med ditt beslut.

Trots att man sällan är älskad och oftare hatad finns det ändå ungdomar och vuxna som gör sitt yttersta för att matcher skall genomföras på ett korrekt sätt. I min bok är de inte bara domare, utan kanske de största av eldsjälar. Jag hade nöjet att träffa en av dessa eldsjälar direkt efter en match.

– Jag heter Hedl Bourbia, jag är 19 år och studerar på Göteborgs Universitet. Vid sidan om studierna föreläser jag och driver ett företag.

Efter att ha sett matchen mellan IK Zenith och Kareby IS/Kode IF jagar jag ikapp domaren som nyss blåst av matchen, som visar sig heta Hedl. Jag måste säga att det inte är ofta jag hör två lag, både vinnande och förlorande, berömma en domare på det sättet man berömde Hedl. När jag jagar ifatt honom hör jag till och med flera i det förlorande laget säga att det är den bästa domaren de någonsin haft, och att de vill ha honom varje match.

– Jag började döma ungdomsfotboll under våren 2018. Jag älskar fotboll och den fantastiska gemenskapen den skapar. Med en otrolig kraftig passion för fotboll är fotbollsdomare det närmaste man kommer till att spela på planen eftersom man är högst involverad i matchens domslut.

Läs också: SUPERSÖNDAG: Domaren Maral har stora drömmar – ”Långsiktiga målet är Europa”

Få personer vill göra misstag medvetet, det menar i alla fall jag. Man bör utgå från att alla gör sitt bästa. Däremot finns det flera saker man kan göra för att ge det där lilla extra. Under matchen jag såg gjorde Hedl det klart för alla spelare att det var han som bestämde och styrde matchen. Genom att prata med spelarna, förklara sina domslut och vara tydlig med sitt kroppsspråk infann alla spelare, ledare och föräldrar i det beslut som togs av honom.

Vad är då anledningen till att du är domare?

– Anledningen till att jag dömer fotboll är för att ge spelarna en så rättvis match som möjligt och bidra med mitt engagemang.

Han spelade själv fotboll från det att han var åtta år tills han fyllde 17. Att komma ner till fotbollsplanen, dra på sig tröjan och spela match var det absolut bästa han visste.

– Fotboll bjuder på så mycket känslor, vilket är helt fantastiskt!

Oftast är känslor riktade mot domaren av det negativa slaget. Känslor som yttras både verbalt och genom gester. Lite ironiskt brukar man därför säga att en bra domare är den man inte lägger märke till, en bra domare är osynlig. En bra domare tar inte över planen och sätter sig själv i centrum, en bra domare ser till att förutsättningarna för spelarna är så bra som möjligt, så att de kan stå i centrum.

– Det roligaste med att döma är att man är en del i spelet. Man pratar med spelarna, man känner intensiteten på planen och det är en fantastisk känsla. När solen skiner, gräset doftar och publiken jublar finns det inget bättre än glädjen fotbollen bjuder på.

”NÄR MAN SITTER TILLBAKALUTAD I SOFFAN ÄR DET VÄLDIGT LÄTT ATT SKRIKA PÅ DOMAREN”

Att vara domare är givetvis något som är jätteroligt, men det finns utmaningar. Likt en örn gäller det att se varje enskild händelse och snabbt bedöma. Spelet går fort samtidigt som det gäller att ge spelarna en rättvis bedömning.

– När man sitter tillbakalutad i soffan är det väldigt lätt att skrika på domaren för ett felbedömt inkast eller för en missad handssituation. Men när man väl kliver in på planen med visselpipan i handen begränsas synvinklarna. Det är därför spelförståelsen är otroligt viktig för att positionera sig rätt och få en god blick över spelet.

Unga fotbollsspelare har ofta drömmar om att spela i de stora ligorna och i mästerskap. Även om det inte fungerar på riktigt samma sätt för en domare är det klart att alla drömmer om att döma de stora matcherna.

– Min högsta dröm inom fotbollen är att en dag bli utvald att få döma VM och EM. Min vision är att döma Allsvenskan och de stora internationella matcher ute i Europa.

Läs också: SUPERSÖNDAG: Champions League-domaren Joakim Amri Nilsson – ”Man får nypa sig i armen”

Jag ber Hedl beskriva sig själv som domare. Han svarar att han har en förmåga att anpassa matchledarskapet efter matchens karaktär. Något som kan vara väldigt viktigt. Även om regelboken alltid är densamma är varje match unik, där det gäller att lägga ribban rätt. Ibland får man tillåta tuffare spel, ibland får man prata lite extra med spelarna för att lugna dem.

– Är det ett derby eller en avgörande match har jag förståelse för känslorna som uppkommer. Där gäller det som domare att underlätta för spelarna och skapa en god stämning. En kvalité som jag tycker är en av mina viktigaste är spelförståelsen. Att kunna förutse vart bollen kommer hamna för att kunna positionera mig rätt och kunna ta rätt beslut i en eventuell situation.

Hedl berättar att skapa en god stämning på planen är a och o för en bra match. Hur skapar man den då? Jo, genom varmt, tydligt och kommunikativt ledarskap där man har en dialog med spelarna för att de skall känna sig rättvist behandlade. För att göra detta krävs det ett tydligt kroppsspråk, samtidigt som man måste stå med rak rygg och vara helt säker mot sig själv när man tagit ett beslut.

Vad mer behöver en bra domare ha?

– Man ska vara i sitt egna mentala tillstånd där man isolerar sig från allt annat runt om och endast fokusera på matchen. En bra domare behöver även ha en bra spelförståelse, detta eftersom spelet går otroligt fort. För att göra korrekta bedömningar krävs det att man är rätt positionerad och kan förutse olika situationer. Slutligen ska en bra domare bjuda in till kamp. En domare ska inte blåsa sönder en match, eftersom det förstör flytet och spelet. Man ska tillåta starka och hårda närkamper, låt spelarna stångas hårt och kraftigt men på ett schysst sätt. Det skapar en god intensitet i spelet och en match med högt tempo vilket uppskattas av både spelare och publik.

Vissa kanske tror att det räcker att dyka upp till matchstart med en pipa för att vara domare. Det kan visserligen fungera, men det ger inte de bästa förutsättningar för att kunna prestera bra. Hedl tar sitt uppdrag som domare på högsta allvar, är disciplinerad och jobbar hårt för att nå sina mål.

– Jag är alltid i god tid inför varje match, hälsar på ledarna och spelarna. Väskan med all utrustning packar jag kvällen innan. Sedan går jag igenom min matchplan där jag visualiserar hur matchen ska gå och hur jag ska bemöta olika situationer som kan tänka sig uppstå. Spelarna ska ha en rolig och högkvalitativ match och därför är förberedelse extremt viktigt.

”GENOM ATT STÄNDIGT ANALYSERA MIN PRESTATION OCH FORTSÄTTA UTVECKLAS HOPPAS JAG NÅ MIN DRÖM”

På senare år har det blivit allt mer populärt med videoanalys och statistik av olika slag. Matchen må vara över när slutsignalen går, men reflektionerna och lärdomarna finns fortfarande kvar. Oavsett hur matchen går finns det alltid något bra man kan ta med sig och något man kan förbättra till nästa match. Vad gör då en domare efter en match?

– Efter en match analyserar jag min prestation utifrån tre följande frågor: Vad har jag gjort bra idag? Vad kan jag förbättra? Hur kan jag förbättra det? Genom att ständigt analysera min prestation och fortsätta utvecklas, hoppas jag i framtiden nå min dröm att få döma Allsvenskan och stora internationella matcher.

Läs också: SUPERSÖNDAG: FIFA-domaren Bojan Pandzic – ”Många fler positiva sidor än man tror”

Spelar man fotboll tillhör man oftast ett lag, där man har ledare, lagkamrater och supportrar. Som domare står man dock ofta ensam, utan ledare, lagkamrater och supportrar på läktaren som hejar på en. Gemenskap blir därför ganska naturlig mellan domare samt funktionärer, de blir i princip som ett eget lag. För Hedl är Svenska Fotbollförbundet som en familj för honom.

– Förbundet ger ett otroligt stöd till alla oss domare genom högkvalitativ utbildning och utveckling. Man känner sig välkommen med öppna armar och det är ett perfekt sätt att träffa vänner för livet.

För mig har det inte bara varit en ära att se Hedl döma, utan också att intervjua honom. Jag älskar människor som har engagemang och passion för något. Hedl Bourbia är en sådan människa, en människa jag också önskar all lycka i framtiden. Förhoppningsvis syns vi på någon annan fotbollsplan, om det är Hovgårdsvallen eller Wembley återstår att se.

//Tobias BW Granberg

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget

Flickfotboll

Alice Söndergaard: ”Vi tänker inte bli trea i år igen!”

Publicerad

den

I veckan var jag och tittade på en spännande match mellan Lerum IS F03 och IK Zenith F02/03Rydsbergsplan i Lerum, en match som Lerum vann med 5-1. Fyra av målen gjordes av en glänsande Alice Söndergaard som jag träffar direkt efter slutsignal.

– Jag tycker att vi gör det bra, vi har haft ett uppehåll på några veckor så vi var lite ringrostiga. Vi får upp ett hyfsat bra spel, även om det var ganska tungt i benen.

Bollen rullade som på ett snöre på Lerums mittfält, där Söndergaard ofta hotade genom att löpa i djupled eller utmana sin spelare. Flera gånger lyckas man också kombinera sig genom Zenithförsvaret.

– På planen pratar vi mycket, vilket gör att vi hittar varandra enklare.

Läs också: Fantastisk uppvisning av Lerum IS och IK Zenith

Av de fyra målen väljer hon att lyfta fram det första när hon springer i djupled och placerar in bollen i högra hörnet, ett mål så tåls att se i repris ett par gånger. Närmast väntar Gothia Cup, en turnering Lerum har blivit trea i tre år i rad.

– Det är en jätterolig turnering, vi möter jättebra lag. Jag tänker att vi får kämpa den här veckan innan och hoppas på det bästa. Vi tänker inte bli trea fjärde året i rad!

Gruppspelet kommer man spela på Mjörnvallen i Alingsås. I gruppen har man IFK Solna, TV Neuenkirchen från Tyskland och Fanna BK.

– Jag tror att vi har en bra chans att gå vidare om vi fortsätter spela som vi brukar göra och pratar mycket. Vi kan gå långt.

Läs också: Ebba Holmius: ”En dag vill jag komma med i landslaget”

Frågan man givetvis ställer sig, efter att under tre år blivit trea, kan det räcka ända till en final?

– Ja det kan det. Vi har förmågorna för att ta oss till final, så jag hoppas att vi tar fram dem under turneringen.

Lerums F03 har varit väldigt framgångsrika och placerat sig högt i diverse turneringar. Framgångsreceptet, det vet Alice vad det är.

– Inställningen. Det är viktigast! Sedan hittar vi varandra väldigt bra, är spelbara på planen och pratar mycket med varandra.

Läs också: Alicia Holmberg: ”Givetvis hoppas jag på en plats i landslaget”

Utvecklingslägret hade laget flera representanter, bland annat Alice Söndergaard. När jag frågar henne vad hon tillför i ett lag är hon snabb på att svara.

– Jag gör mål (skratt). Nej jag vet inte, jag tycker att vi jobbar väldigt bra som ett lag. Jag skulle inte säga att det är så mycket individuellt, jag hade inte kunnat göra något utan mina lagkamrater. Det är dem som spelar fram så att jag får chanserna.

En ödmjuk Alice får avsluta intervjun med att gissa vad det blir i finalen.

– Gothiafinalen? Vi vinner hoppas jag!

//Tobias BW Granberg

Följ bloggen på sociala medier:

Facebook: Facebook.com/ungdomsfotboll.se
Instagram: Instagram.com/ungdomsfotboll.se
Twitter: Twitter.com/ungdomsfotboll
Youtube: Youtube.com/c/UngdomsfotbollSE
Följ även bevakningen via hashtagen: #ungdomsfotboll


Läs hela inlägget
Annons

Facebook

Populärt

Copyright © 2018 Alvarado Sport & Media