Två dagar avklarade, två återstår, nu börjar allvaret här uppe i Karlstad och vi skall skilja på de 16 bästa lagen i Sverige, separera på de bra från de bättre.
Klockan 10 spelade Angered FC mot Böljan, Angered spelade som vanligt väldigt moget och med sin moderna kortpassningsfotboll.
Böljan stod emot bra och målvakten Oskar Andersson gjorde en fruktansvärt bra match tillsammans med sitt försvar, det dröjde fram till den 48e minuten innan Angered till sist fick hål på målvakten och oj vilken lättnad det var. För det hade varit fruktansvärt orättvist och nervkittlande om det hela hade fått avgöras på straffar, Angereds målvakt Christoffer hade enbart fått röra bollen vid två tillfällen under hela matchen så 1-0 var onekligen ett rättvist resultat.
I den andra åttondelsfinalen som spelades klockan 10 mellan IFK Göteborg och AIK så tog stockholmarna ledningen en bit in i första halvlek, detta stod sig till slutet av andra när Måns Säebbö som kom ner i banan la tillbaka bollen till Jake Wiesbrod som fanns i en högerbacksposition som slog in bollen på bortre stolpen där Bilal Smajlic påpassligt satte fram foten och satte dit 1-1.
Det hela fick avgöras på straffar på den mycket fina straffområdesplanen som arrangörerna så fint satt upp.
Där lyckades målvakt Hugo Kristensson gjorde en fantastisk räddning på sista ordinarie straffen och lyckades ta blåvitt vidare till kvartsfinal.
Ett på förhand mycket otippat resultat som få bortsett IFK-spelarna själva och få därtill trodde att de skulle lyckas besegra AIK, men när ett lag med så mycket tekniska och spelskickliga spelare väljer att försvara en 1-0 ledning så skjuter man sig själva i benet, bra jobbat blåvitt.
FC Amhult spelade sin första placeringsmatch klockan 11 och lyckades där besegra Jönköping Södra, även det efter straffavgörande. Där lyckades Amhult starkt vända ett 2-0 underläge genom bland annat ett fantastiskt mål signerat Christoffer Hägglund.
Den sista åttondelsfinalen med ett Göteborgslag inblandat var där BK Häcken tog emot Hammarby IF, en match som bjöd på allt, hårt fysiskt spel blandat med bra passningsspel från det ena laget och sylvassa kontringar från det andra.
Häcken tog ledningen genom den fruktansvärt duktiga Theo Kornbakk som dessutom efter det spelade fram Ali Youssef till 2-0.
I slutet av matchen slog Häcken mest ifrån sig bollen och lät Hammarby spela runt. Efter cirka 40 minuter drog Ali på sig en onödig utvisning efter att ha tagit bollen efter signal och frispark för Hammarby. Strax därpå fick Hammarby en billig straff och då flödade det så mycket testosteron på planen att hälften vore nog, en spelare från vardera lag blev utvisade efter några onödiga svordomar.
Under den effektiva speltiden var Theo Kornbakk matchens bästa spelare och tillsammans med Ali och Rasmus Wendt utgör dessa en trio som kan straffa de flesta försvar på egen hand.
Jag blev även imponerad över vilket defensivt starkt jobb både Kornbakk och Rasmus gör. De kan löpa hur mycket som helst verkar det som, de visar upp vilken kärlek till sporten de har, jag älskar det.
Häcken lyckades hålla ifrån och vinna med 2-1.
efter matchen snackade jag med Häckens bästa spelare Theo och han sa att han var nöjd med att laget hade lyckats ta sig vidare till kvartsfinal trots så få målchanser och lite bollinnehav.
Om de röda korten sa han : “Det finns spelare som inte alltid kan hantera såna här situationer och dem är lite hetsiga, det är lite onödigt…”
I kvartsfinalen missar både Ali och mittbacken Mohammed Husseini, två tunga avbräck som jag tror kommer bli förödande för Häckens framtid i turneringen, men kanske kan Theo och Rasmus lösa uppgiften på egen hand? Den som tittar får veta.
// Tom Andersson
Bel Aribi
aug 3, 2014 at 4:18 e m
*Jake Weisbrod
Maurilio
aug 4, 2014 at 11:37 f m
Straffen var inte billig tycker jag , jag skulle kallas det för :Slut minut kompensering utan nån värde alls-
Billig var Hammarby bortdömda mål i början av andra halvlek (som du glömde skriva) /mvh/Maurilio